Efter vänstervågen som kulminerade omkring slutet av 1960-talet, och dess efterbörd under 1970-talet, blev så 1980-talet en tid av högervåg i många länder. I Storbritannien kom Margaret Thatcher till makten, i USA Ronald Reagan. I Sverige lyckades förvisso Socialdemokraterna återkomma till makten 1982, men det var efter att partiet hade genomgått en intern högervåg. Privatiseringar, avregleringar och kommersialism blev därför även svensk politik. Den nyrika yuppien kom att bli den kanske främsta sinnebilden för denna tid, och allra mest så för huvudstaden.

Men det fanns också ett annat Stockholm. Ett Stockholm som inte lyssnade på kommersiell skvalpop, utan på punk. Ett Stockholm som inte gynnades av högervågen, utan som gjorde uppror mot den här utvecklingen. Det är om detta Stockholm – och dessa stockholmare – som den här fotoboken handlar.

En viktig konflikt handlade om bostäder. Kommersialiseringen av det svenska samhället under 1980-talet tog sig bland annat uttryck i att allt mer av Stockholms innerstad kom att omvandlas till kontor och butiker, istället för som tidigare många bostäder. I spåren av detta följde bostadsbrist inte minst bland stadens yngre befolkning. Boken handlar om kampen kring detta och aktivisternas främsta medel husockupationer, men det handlar även om musiken, om gemenskapen i de ockuperade kollektiven och mycket mer…

Det är en underbart vacker bok: tonvikten ligger på foton ihopsamlade från flera av de aktivister som var med i den kamp som skildras. De svart-vita fotona ges ordentligt med utrymme.

Att kampen är på allvar råder det ingen tvekan om; husockupanterna får många gånger försvara sig mot såväl polisen som mot skinnskallar som vill ställa till med bråk, vilket både bilder och text ger prov på. Men samtidigt fanns det en oerhört smittande glädje och lekfullhet i kampen som återspeglas inte minst i fotona, vilket gör det mycket lätt att bli alldeles kär i den här boken.

Fotona ackompanjeras också av flera texter, där ett antal av husockupanterna talar eller skriver om sina minnen från när det begav sig. En längre text av ekonom-historikern Ann Ighe sätter också in den kamp som skildras i ett bredare socialt och historiskt perspektiv på ett strålande vis. Det är spännande att Stockholmia – Stockholm stads förlag – ger ut en bok med ett så pass annorlunda perspektiv på Stockholms historia.

Det som skildras är vid det här laget ganska gammal historia. Den energi och kampvilja som det sprudlar av i den här boken är vi väl i minst lika stort behov av idag som under 1980-talet. Kanske kan den här boken hjälpa till att bidra till att injicera lite av denna energi i sina läsare.