Recension

: Socker och söta saker
Socker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige Ulrika Torell
2015
Nordiska museets förlag
5/10

Sockrets historia i Sverige

Utgiven 2015
ISBN 9789171085719
Sidor 367

Om författaren

Ulrika Torell, född 1963, är forskare och intendent vid Nordiska museet i Stockholm och har tidigare bland annat skrivit om tobakens och förpackningarnas historia.

Sök efter boken

Varje svensk konsumerar i genomsnitt nästan 40 kilogram socker varje år. För ett par sekel sedan var det en lyx få förunnat att kunna konsumera ens något enstaka kilo varje år. Men under historiens lopp har sockerkonsumtionen både brett ut sig socialt och stigit per capita, för att i Sverige nå en kulmen under efterkrigstiden. Sockerkonsumtionen har därmed också genomgått en kulturell förändring – från att ha varit en luxuös och exklusiv produkt för en liten elit till att vara en alldaglig konsumtionsvara för en bred allmänhet, och från att ha betraktats som ett läkemedel i sig till att betraktas som en stor hälsofara.

Det är de här kulturhistoriska förändringarna som Ulrika Torell skildrar i den här boken. Boken är ett resultat av ett forskningsprojekt, och ämnet var också föremål för en större utställning på Nordiska Museet (som alltså ger ut boken). Boken förefaller därför tala såväl till forskare som till en bredare allmänhet, vilket är nog så svårt att lyckas väl med.

Författaren argumenterar för att det är en missvisande förenkling att påstå att människan skulle ha en naturligt betingad preferens för socker, och att det bara var ett högt pris som hindrade en utbredd konsumtion. För att förstå den ökande konsumtionen måste man istället undersöka alla kulturella och sociala relationer kring sockret. Inledningsvis diskuteras kortfattat sockrets globala kopplingar, som exempelvis hur sockret – innan man kom på att utvinna socker ur sockerbetor – generellt utvanns ur sockerrör, vilket odlades av slavar på stora plantager i Amerika.

Därefter kommer författaren in på resultaten från hennes egen forskning. Här finns således kapitel som skildrar exempelvis den äldre synen på socker som ett läkemedel eller genomslaget för sockerbetan i Sverige. Här finns också ett försök till att analysera historiska sociala skillnader i konsumtionsmönstren. Socker var ju alltså länge en lyx som bara eliten kunde konsumera. Elitens konsumtionsmönster kan Torell också spåra i en del källmaterial, som kokböcker, liksom i bevarade föremål relaterade till sockerkonsumtion. Ett kapitel behandlar också det folkliga genombrottet för sockerkonsumtionen, som Torell spårar framförallt till 1930-tal. 1900-talets ökande kritik mot socker, och de hälsoproblem som är associerade med sockret, behandlas också i ett kapitel. Ur ett forskningsperspektiv så känns mycket av det Torell skriver om igen från kulturhistoriska studier av sockerkonsumtionen i andra länder. Det är förstås inte överraskande eftersom det i grunden var liknande processer som verkade i många länder, även om det folkliga genombrottet i Sverige verkar ha kommit långt senare än i många andra länder.

Torells polemik mot att det skulle finnas någon slags naturlig mänsklig preferens för socker förefaller mig dock något märklig. Det finns ju många andra varor (ofta kryddor) som likt socker tidigare har varit exklusiva lyxvaror – men som av olika anledningar (inte minst sjunkande produktionspriser) har förlorat den statusen. Det finns väl däremot få andra livsmedel som har genomgått en lika markant konsumtionsökning som just socker. Vilken svensk som helst kan idag köpa kryddnejlika eller muskotnöt för en billig penning, men vi har inget folkhälsoproblem med att folk överkonsumerar de forna lyxprodukterna, på det sätt som vi har ett folkhälsoproblem med konsumtion av socker långt över vad som nog är nyttigt för oss. Det psykologiska suget efter socker som många upplever verkar väl också närmast att likna vid det beroende som droger som exempelvis kaffe kan framkalla. Att undersöka hur olika aktörer har förstått och kunnat utnyttja denna sockrets särställning bland livsmedel är väl en nog så viktig social- och kulturhistorisk frågeställning.

För den som är intresserad av sockrets historia i vårt land är det här iallafall en given läsning. Boken är därtill rikligt och vackert illustrerad med många av dessa socker-relaterade föremålen, ofta från Nordiska Museets samlingar, vilket förstås är ett stort plus i sammanhanget.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2017-12-02 00:00 / Uppdaterad: 2017-12-01 21:42

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7169

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?