I år är det tjugo år sedan som Stuart Murdoch för första gången hördes avsluta låten ”We rule the school” med de definierande textraderna

You know the world was made for men.
You know the world was made for men.
You know the world was made for men.
Not us.

I den forne Belle and Sebastian-basisten Stuart Davids bok om bandets första tid och vad som ledde fram till alltsammans berättas det om hur visionären och låtskrivaren Stuart Murdoch långsamt och noggrant byggde upp ett musikkollektiv kring en idé om musiken och vilka som skulle komma att ta till sig den. En fingervisning ges genom de karaktärer som befolkar hans texter. Outsiders, mobbade, misfits, de på något vis i utkanten. Inga machomän i sikte. Murdoch har flera gånger formulerat sitt text-manifest, kanske är det allra bäst komprimerat sammanfattande och mest kärnfulla exemplet en enkel rad från låten ”Nobody’s Empire”: ”There is beauty in every stumble.”

Men det här är som sagt Stuart Davids mycket personliga berättelse om hur ett arbetsmarknadsåtgärdsprogram och en flytt från den lilla orten Alexandria till Glasgow blir starten för en lång räcka händelser som till sist landar i det som vi idag känner som Belle and Sebastian.

Det första klivet tas i en ogästvänlig och kylig bunkerliknande lokal där en grupp arbetslösa musikeraspiranter hamnat i hopp om att få lära sig att producera, skriva och spela in musik. Den största delen av tiden får de dock spendera med att spela golfspel på datorerna eller sitta längs de kala korridorerna och röka. Men de långa väntetiderna mellan de ytterst sporadiska undervisningstimmarna i musikprogrammet Cubase eller sånglektioner innebär också mycket utrymme att knyta musikaliska band och ta del av varandras låtidéer. Här mellan de grå betongväggarna möts de två Stuartarna, vilka tillsammans med en annan kursvän startar Lisa Helps the Blind, det första embryot till Belle and Sebastian. Stuart David flyttar in i ett kollektiv där han träffar läraren Richard som snart blir trummis i bandet som nu bytt namn till Rhode Island. Mirakulöst nog får Stuart och Stuart till slut en tid i kursstudion och spelar assisterade av kurskompisar in vad som senare ska ges ut som EP:n Dog On Wheels, här återfinns till exempel låten som bär det slutgiltiga bandnamnet. Under en lång process knyts fler och fler instrumentalister till projektet. Genom att vinna en tävling där priset består av att få spela in i den kända Glasgowstudion CaVa Studios och ge ut resultatet som en EP, men under den avsatta inspelningstiden hinna sätta tillräckligt många låtar på pränt att fylla ett helt album, föds Belle and Sebastians debutskiva Tigermilk.

De många turerna och anekdoterna berättas med lätt ironisk humor och genomgående med en sympatisk och varm underton. Därför blir det, trots miserabla spelningar och andra missöden, lockande att drömma sig bort till Glasgow runt 1995 även om Stuart David själv inte romantiserar tiden särskilt mycket. Genom texten får läsaren pusselbitar till hur musikkollektivets nu över tjugoåriga historia hänger samman, då exempelvis referenser i texter och låttitlar till viss del får sin förklaring.

I början omgärdades Belle and Sebastian av ett mytiskt/mystiskt skimmer, det pratades mycket om hur svårtillgängliga och hemliga bandmedlemmarna var, något som i mångt och mycket var en konstruktion från medias håll. Genom Stuart Davids lågmälda men samtidigt raka framställan nyanseras den bilden och fram träder istället ett gäng unga kompisar som samlats kring Stuart Murdochs säregna och tydligt formulerade låtskriveri, helt befriade från rockslyngleri. Det skänker förstås en fräschör till en berättelse som ofta avhandlats i alltför förutsägbart snarlika ordalag. Eftersom perspektivet är strikt personligt skulle förstås historien kunna berättas ur minst ett halvt dussin andra synvinklar. Så tänk om exempelvis Isobel Campbell, bandets sångare och cellist vid den tiden, skulle plocka upp tråden och skriva ned nästa kapitel i Belle and Sebastians biografi. Varsågoda för idén, Scotlands finest!