Tack Kari,

för din recension. Det är alltid värdefullt att ta del av hur andra ser på det man har skapat.

Här kommer mina reflektioner om det du skriver. Först lite om Szondi 1893-1986. Man skulle väl idag kunna se honom som en judisk psykiater. Han var verksam fram till andra världskriget i Ungern. Sedan fängslades han med andra ungerska judar i ett koncentrationsläger. Längre fram ”köptes han ut” tillsammans med flera andra judar av flera intellektuella i USA genom en överenskommelse med SS. Kom till Schweiz, där han verkade till sin död. I Zürich finns även ett Szondiinstitut.

Szondi fann i sin forskning en struktur för mentala sjukdomstillstånd ur vilken han utvecklade sin personlighetsteori. Se sjukdomstillstånden som extremlägen för något som i grunden är ”normalt”. Strukturen baseras på åtta områden. Ursprunget till teorin gjorde att Szondi testade att använda ”ansiktsbilder” på psykiskt sjuka som ett projektivt test (jämför rorschach). Det visade sig att det fungerade. Han kallade testet ödesanalys, dvs en människas drivkrafter har stor inverkan på personens öde. När testet används i terapi ska det göras tio gånger i rad t ex under tio dagar, vilket sedan ger grunden för terapin. Tyvärr finns det flera versioner av testet, som exploateras oseriöst på internet t ex den ryska appen;-( Den är inte godkänd av Szondiinstitutet.

Det finns även en ”arbetslivsversion” av Szondis test, dvs det är bilder på en man eller en kvinna, som utför olika slags uppgifter. Syftet är att underlätta för någon att välja ett passande yrke. Testet heter BerufsBilderTest och är utvecklat av schweizaren Martin Achtnich.

Jag kallar min förenklade version av Szondis teori för Åtta boxar med avsikten att ingen människa är en ”typ” utan man har mer eller mindre av dessa faktorer. De starkaste faktorerna är ens styrkor, dvs de uppgifter som de passar för, där har man mest motivation, så då blir man ”bäst” inom det området. Jag anser att man först och främst ska satsa på sina styrkor och låta andra sköta de andra faktorerna. Dock bör man inse att där man är starkast har man störst tendens att överdriva, dvs styrkan kan då bli ett ok.

Mitt test är ett så kallat personlighetsformulär. Det finns i flera format t ex en kortlek och via internet.

Mitt syfte med boken är att hjälpa andra människor att få en tydligare och mera praktisk kännedom om sina drivkrafter, så de får lättare att t ex välja ett passande yrke och till och med en passande livspartner. I det senare valet finns två skolor. Den ena tycker att man ska välja någon, som är lik en själv och den andra tycker att man ska välja någon som är olik – som kompletterar. Jag tillhör den första skolan. Varför? Jo, om man är mycket olika, så får man olika intressen och varför ska man då vara tillsammans…

Den andra huvudnyttan är att om man känner sig själv väl baserat på en praktisk personlighetsteori, så har man lästre att förstå andra. När det blir lättare, så blir smycket enklare att samverka.

Kari tycker att den röda tråden i boken inte är så tydlig. På sitt sätt kan jag hålla med om det. Det finns dock ett syfte med kapitlen vid sidan om den röda ”kärntråden”. Mitt syfte är att boken ska ersätta flera andra böcker inom personlig utveckling t ex finns ett kapitel om positivt tänkande, dvs det finns andra som skriver en enda bok om det. Kärntråden i boken är att man ska få en tydligare bild av sina drivkrafter och vad de har för konsekvenser.

Ett allmänt syfte är även att alla ska inse den fulla vidden av att människor är olika. Hur många är det inte som ger råd till andra och att de råden passar primärt för just dem -inte för många andra…

Vi kan ju ta ett exempel från den här recensionen. Kari anser att boken är pratig och ostrukturerad. En av bokens läsare, som är ingenjör, anser bl a att ”Det som imponerat stort på mig är att du lyckats få allt så koncentrerat, dvs inget brus eller onödig information. Bara klockren fakta-kunskap, som man kan ta till sig omedelbart.”

Må väl
Rolf Kenmo

#

Tack Kari för dialogen!

Berikande!

Jag gillar att leva som jag lär… T ex när jag hade skilt mig -93 och träffade en ny kvinna ett halvår senare, så dröjde det väl ca en månad att jag nämnde om mitt test. Det är ju bra om man lär sig av sina erfarenheter…

Kvinnan, min livspartner numera, nappade på idén. Även hon var skild, så hon hade förståelse för mitt förslag. Vi gjorde testet och prognosen var god. Nu har vi varit tillsammans under 21 år utan att ha haft en enda destruktiv konflikt. Nu beror det förstås inte bara på att vi har en god matchning och förståelse för varandras sätt att vara t ex är likartade värderingar viktiga. Vi har även utvecklat en del ”knep och knåp” för att vårda vår relation. Det mest drastiska är väl att vi ”gifter oss på ett år i taget”. Se det som ett årligt utvecklingssamtal. Det finns en instruktion på min webbplats humanguide.com under fliken ”Nerladdning”.

Må väl
Rolf

#