Vad tänker du på när jag säger Hans Scheike?

Vi är många som vuxit upp med hans namn i vår sinnevärld, utan att riktigt veta vem han är. En mystisk man med långt hår och långt skägg, som bor i ett kollektiv ute i skogen. ”Glad pisk!” istället för ”Glad påsk!” Läromästaren för BDSM-människor som gillar att tukta unga kvinnor med ris. En kontroversiell tomte att skratta åt, fascineras av. Inte många har koll på att han suttit i fängelse i flera år, för att han sexuellt förgripit sig på och misshandlat flertalet kvinnor och barn under slutet av åttiotalet.

Media har snarare blåst liv i den saga vi vill läsa. Nämligen den om kollektivet som bryter mot gängse normer, där de bor, numera i en relation bestående av en man och två kvinnor. Då, på åttiotalet, var de till och med fem kvinnor som alla kallade sig ”Hans Scheikes kvinnor”. Genom dagliga pisksessioner med ris bedriver de en egen lära, som går ut på att bara genom att fullständigt brytas ner kan kvinnan nå självständighet och bli stark och fri. Det är polygami, BDSM och troslära i ett! Inte hade media plats för någon allvarlig kriminalhistoria också?

Magnus Utvik blåser liv i den gamla historien genom att intervjua alla berörda. Han börjar hos Scheike och kvinnorna, och fortsätter via offer och medhjälpare, journalister, psykologer och advokater. Det är en grundlig genomgång, och oerhört spännande. Jag sträckläser som när jag först fick Gellert Tamas Lasermannen eller Katarina Wennstams Flickan och skulden i händerna.

”Flickan ville det. Hon var införstådd.”
”Moa kanske gick med på det för att få sin mammas kärlek och värme?”
”Flickan kände ju själv att det blev bra! Hon sa det, visade det. Hon var lycklig, varm, spontan och stark och det är det man blir när man fått smisk”, säger Brita.
För Brita är smisket en kärleksfull och förlösande handling som både den som smiskar och blir smiskad är överens om. Men att personer i kollektivet använt smisk som bestraffning visar ett polisförhör med Moa.

Utvik drar också paralleller med sina egna erfarenheter av att tillhöra en sekt. Han har tidigare skrivit boken Med Stalin som Gud, om sin tid i KPS, Kommunistiska Partiet i Sverige. Ett renlärigt marxist-leninistiskt parti, som upphöjt Stalin till gud och Albanien som sitt himmelrike. Att dras till en sekt eller manipulerande människor med underliga läror, är inte svårt. Tuktad till frihet visar hur kvinnor och ungdomar som hamnat snett eller bara saknar trygg förankring, kan söka sig till en uppfostrande fadersgestalt och en utmanande lära som anses förändra ens liv, göra en hel. I många fall ser vi det vi själva vill se, behöver se.

Som läsare dras jag också in i denna komplexitet. Det finns inget som kan kallas ren och skär ondska. Företeelser blir intressanta först när vi försöker förstå dem. Varför drogs kvinnor så mycket till Hans Scheikes lära, att de i många fall tog med sig sina döttrar och blundade för att även dessa utnyttjades sexuellt under deras tid där? Varför föll så många tyskar för Hitlers judehat på 30-talet? Varför faller så många svenskar för Sverigedemokraternas enkla retorik om invandringens problem idag?

”Scheike har gjort sin sexuella perversion till en del av ideologin”, säger Börje. ”‘Tänk om man kunde få flickorna riktigt tidigt, vilka vackra människor de kunde bli.’ Scheike konstruerar den här överbyggnaden för att göra perversionen meningsfull, och kunna försvara den för sig själv. Det är inte hans fantasier som driver honom utan något större, heligt, nästan gudomligt. (…)”

Vad är sanningen då? Ja, en god väg dit är att se till allas perspektiv och väga dem mot varandra. Och så finns förstås polisförhören. Domen, som gav Scheike och två av hans kvinnor, Brita och Agneta, fängelsestraff. Dömdes de för att de avvek från normen? Eller blev media också manipulerad av Hans Scheike? Tuktad till frihet borde läsas av alla. De som är nyfikna på ett av svensk rättshistorias mest uppseendeväckande fall, så väl som de som ”för skojs skull” gillar Scheike på Facebook.