Recension

: Flickan i Clèves
Flickan i Clèves Marie Darrieussecq
2013
Norstedts
9/10

Varken barn eller vuxen, eller både och

Utgiven 2013
ISBN 9789113041193
Sidor 286
Orginaltitel Clèves
Översättare Lisa Lindberg

Om författaren

Fotograf: John Foley/Opale

Marie Darrieussecq är född 1969 och uppväxt i en liten baskisk by i Frankrike. Hon är nu bosatt i Paris och debuterade 1996 med romanen Truismes. På svenska finns sedan tidigare Suggestioner (1997), Fantomer (1999), Babyn (2003), Tom är död (2009) och Flickan i Clèves (2013).

Sök efter boken

I den lite sömniga småstaden Clèves i Frankrike försöker Solange förstå allt det nya som händer. Att hon börjat blöda. Att männen omkring henne (inklusive hennes egen far) plötsligt ser på henne med en annan blick, liksom värderande och girigt. Att hennes väninnor börjar berätta om vad de låter pojkarna i klassen göra med dem. Att hon själv ibland inte kan tänka på annat än bultande kön och hur det skulle vara att ‘göra det’. Hon är ett barn, ännu inte tonåring, men utan att hon själv hinner med, ser inte omgivningen längre henne som ett sådant. Plötsligt är hon kropp, en kvinnokropp som begärs av andra, och detta nya är både kittlande och oförståeligt.

Marie Darrieussecq, som tidigare bl.a. skrivit den i mitt tycke briljanta Suggestioner, skildrar i sin nya roman hur en ung människa på väg ut ur barndomen förstår och tolkar sexualitet och kärlek, och hon gör det otroligt övertygande. Historien berättas genom att scener läggs till varandra. I Flickan från Clèves finns inga transportsträckor och ingen allvetande berättarröst. Alla ord är Solanges, alla beskrivningar av det som händer är hennes. Och det är så fruktansvärt bra genomfört att jag under läsningen helt raderar författaren ur mitt medvetande. Det är Solanges historia jag läser och vill läsa – flickan som befinner sig mitt i kaoset, förvirringen, glädjen, kåtheten och rädslan. Flickan som gör allt för första gången och som inte förmår se vad som kan vara rätt eller fel, tryggt eller farligt. Det finns överhuvudtaget ingen pekpinne i boken. Det finns mycket vidrigheter, utnyttjande och svek, men det är ständigt gråzoner och det finns ingenting som vittnar om att det finns en författare bakom orden som vill servera oss sin sanning.

Romanen har tre delar med titlarna ”Att få det”, ”Att göra det” och ”Att göra det igen”. Det börjar med ett uppvaknande, hur Solange börjar förstå att något händer med henne som ändrar hennes livsvillkor fullständigt. Men det är inte bara den egna kroppen som förändras eller hennes egen lust som vaknar. Darrieussecq väver in en mängd olika delar som alla påverkar flickans förståelse av sexualiteten, och kanske alla flickors. Naiva flickdrömmar om kärlek blandas med vad hon får lära sig genom porr, sin fars pläderingar om att hon kommer att dö om hon knullar, och genom främmande mäns blickar och närmanden. Fantasier om jämnåriga pojkar krockar med äldre mäns handlingar. En kyss på ett diskotek med en vuxen man, en brandman, slutar vara spännande i samma sekund som mannen stoppar in ett finger i henne och säger att han vill ta henne mot en pelare. Det är skrämmande. Och lockande. Och oförståeligt.

Flickans egen kåthet ges inte utrymme tillsammans med den snygga coola killen hon förälskar sig i. Hon känner att det finns någonting där, någonting som skulle kunna vara fantastiskt men som hon inte får tillfälle att känna. Hon som bara vill gnida sig, öppna sig, och hänge sig gör ändå allt på hans villkor – hon suger av honom under en fest, och hon ser sin flickdröm om att förlora oskulden med någon som älskar henne förvandlas till ett smärtsamt bakifrånligg, ”Låt oss tala klarspråk: i bajshålet.”.

Men det finns en man som inte alls är som de där killarna som bara tänker på sig själva, en man som inte är skrämmande på något vis och som Solange tar som älskare. En vuxen man. En bekant till familjen. En man som varit hennes barnvakt. Samtidigt som flickan utan hämningar lär känna sin egen kropp och sitt begär, så är hon hela tiden även ett barn. Utan att helt kunna förstå konsekvenserna av det hon gör. Hon leker. Och hon har ingen förståelse för ångesten som hennes älskare känner, eller varför han säger att det är fel det de gör. Efter ett restaurangbesök, vilket följs av de båda ligger med varandra i bilen på parkeringen utanför, försöker Solange muntra upp stämningen med en rolig historia hon hört:

Det får mig att tänka på ett skämt som pappa brukade berätta (hon skrattar så mycket att hon måste göra en paus).
Det är en affärsman som tar in på ett hotell, han är väldigt trött och så, men så knackar det på dörren till hans rum och där står en liten liten flicka och hon säger (hon imiterar den lilla lilla flickans röst): ”För tio francs gör jag det med en hand, för tjugo francs gör jag det med bägge händerna, och för trettio francs använder jag tungan också!” Hur trött han än är så säger han okej, okej, och han ger henne trettio francs och den lilla flickan bara: nänänänänä-ö!
Hon sträcker ut tungan och viftar med händerna som kaninöron.
Han tittar tyst på henne.
Det är så svårt att prata med honom. Han är trots allt extremt begränsad när det gäller att samtala.

Det som gör Flickan i Clèves så fantastisk är hur Darrieussecq fångar den där precisa brytpunkten i en flickas uppväxt. Där hon varken är barn eller kvinna, utan båda två samtidigt. En kvinnas kroppslighet upplevd av ett barn. Hon skildrar utsatthet från båda håll – hur barnet är utsatt för vuxenvärldens sexualisering av henne, men också hur hon själv utnyttjar sin älskare samtidigt som hon glider in och ut mellan de båda rollerna. God, ond. Rätt, fel. Tryggt, farligt. Det är inte svart eller vitt hos Darrieussecq. Och det gör henne så extremt intressant att läsa.

Marie Gröön

Publicerad: 2013-08-27 00:00 / Uppdaterad: 2013-08-26 18:45

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5359

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?