Jag är världen är den första lättlästa boken att bli augustnominerad, och den är författarens femte diktsamling. Det är ett ljuvligt poesipärlhalsband som föreslås lämpligt från tolv år och uppåt. Dock är jag övertygad om att en läsvan tioåring har utbyte av dikterna som spänner över tjugosju röster som spretar men hålles samman genom att de sägs gå i samma klass. Rösterna talar rakt ur hjärtat och jag blir berörd och drabbad av den spröda men samtidigt glasklara självklarheten som raderna bär. Eleverna blottar sig vidöppet i lyrisk form och jag kan inte annat än att niga och ta emot deras ord med en mjuk famn. Någon har ett monster på ryggen färdig att släppas lös. En annan har lärt sig att landa utan att någonsin ha lärt sig flyga. Hemlighet på hemlighet rinner över sidorna.

Jag blir alltså drabbad av den här vackra boken. Även unga människor har rätt att möta poesi som öppnar upp nya världar. De behöver lyriska ord som skapar tankekullerbyttor men som också visar att det är okej att vara annorlunda.

Osminkad

Ni säger
att jag gömmer mig

bakom all
min mascara,
mitt puder,
mitt svarta läppstift.

Men ni har fel.
Helt fel.

Jag sminkar mig
för att visa er
hur jag verkligen ser ut.

Svindlande i all sin utlämnande enkelhet.

Jag brukar inte tro på illustrerade diktsamlingar utan tycker att dikten ska tala för sig själv och ostört utvecklas i tanken, men här tillför Anna Helals illustrationer pondus till Mårten Melins diktande. Utan att störa eller röra till men som en fin famn till poesin. Att illustrationerna dessutom är coola, inspirerande och moderna tror jag tilltalar de yngre läsarna.