Julen började tidigt i år när jag den 14 november fick Pernillas jul i handen och genast kände jag smakerna och dofterna av julen och längtade tills den verkligen skulle komma och nu är den äntligen här igen. Pernillas jul är en av de finaste inspirationsböckerna och receptsamlingarna jag har sett.

Julens recept är ofta tuggade om och om igen sen generationer tillbaka, det måste vara farmors köttbullar, farfars senap, mammas senapssill och så vidare. I Pernillas jul presenteras små variationer på dessa klassiker, många hämtade ur familjen Wahlgrens privata receptsamling. Att det inte presenteras i ett kitschigt och glassigt format utan nedtonat och avslappnat som en jul helst ska vara är ett stort plus.

Till det egna julbordet testar jag ingefärskolan som finns under avdelningen ”Julgodis”, när man tröttnar på den sliskiga knäcken, och lingongrottor med kardemumma som finns under avdelningen ”Det stora julbaket”. Dessutom provar jag i år att göra egen färskost till knäckebrödet, det här kommer förmodligen betyda fler traditionella inslag på julbordet.

Många recept är klassiker som återfinns hos de flesta familjer och på de flesta julborden men en del har fått en extra twist här. Vad sägs om ”Juliga köttbullar med must” eller ”Köttbullar med fetaost och soltorkad tomat”, ”Portions-Jansson på gravlax” för de som inte gillar anjovis eller ”Örtgriljering till julskinka”, istället för klassikern senap och ströbröd. Nu innehåller förvisso örtgriljeringen också senap… En del recept är såklart precis som de brukar vara.

Pernillas jul känns som en bra mix mellan den moderna, hälsosamma julen och Karin Larssons julklassiker förevigade i Carl Larssons målningar. Det jag saknar bland alla juldetaljer är en avdelning om julpyssel och pynt, det där man kan smygstarta med redan den 14 november, det finns endast extremt sparsmakat inbakat i boken.

Ett extra plus är uppstarten med recept för glöggfesten, med olika sorters glögg om man tröttnar på Blossa. Ännu bättre blir boken när den avslutas med två avsnitt som ”Nyårsfest” och ”Nyårsdagsbrunch” för de övernattande gästerna, även om jag tvivlar på att den där brunchen verkligen brukar vara så ambitiös. Det lyfter ett snäpp extra över julklassikern.