Utgiven | 2011 |
---|---|
ISBN | 9789186480103 |
Sidor | 152 |
Orginaltitel | Ru |
Översättare | Marianne Tufvesson |
Först utgiven | 2009 |
Jag funderar över ordet ”ru”. Jag har läst den här boken nu, men jag saknar en ingång i den, ett sätt att få det svala, välbeskrivna, ofta gripande stoffet och den fragmentariska berättarstilen att bli angeläget. Jag tror att jag kanske hittar det i titeln.
Ru betyder ”bäck” eller ”flöde” på franska, på vietnamesiska betyder det ”att vagga” eller ”vaggvisa”. Det står i inledningen till texten, och det är symptomatiskt för hela bokens känsla av perfektion: att författaren har lyckats hitta ett ord som betyder något på båda språken, och som båda passar med det hon vill förmedla. Det är nästan lite osannolikt, men båda betydelserna stämmer dessutom in på såväl stil som innehåll.
Ru är en bok berättad i ett flöde av bilder, från olika tider och platser i livet, och författaren binder mycket skickligt ihop de olika texterna med en associativ teknik som också är minnets: hon berättar om när hennes klass i skolan i Kanada tittade på insekter i naturen och förflyttar sig sedan med flugornas hjälp över till flyktinglägret i Malaysia, där de ständigt cirklade över det öppna hav av avföring som var flyktinglägrets toalett. Hon vill visa på att livet är just ett sådant flöde, som rör sig framåt men ständigt hakar i minnena av sig själv. Nuet och det förflutna påverkar hela tiden varandra. Som bäck betraktat måste man hela tiden se hela livets flöde – från dess källa till dess utflöde i havet – alla tiderna finns samtidigt.
Boken är också en vaggvisa, en tröstande berättelse där försoning är centralt: att finna sig, att acceptera, att gå vidare. Här finns ingen sorg trots sorgliga händelser, här finns en vilja att förstå och försöka tycka om de som gör illa, istället för att hata dem. I någon mån är alla de saker Kim Thúy minns lika främmande för henne: barndomen i Vietnam, flykten till Kanada, hennes vuxna liv på olika platser. Hon vill berätta och beskriva för oss, men också för sig själv, så att hon kan se hur allting hänger samman, se att hon har en plats i tillvaron och hur just den platsen är skapad av just det hon varit med om. Det blir därför ingen politisk bok – den snuddar vid klasskillnader i det Vietnam där den tidigare överklass som hennes familj tillhör får dela hus med unga kommunistiska soldater som aldrig sett en toalett förr och eldar upp deras böcker – utan den håller sig kvar i det lilla, personliga perspektivet.
Det är, inser jag nu, nog det som gör att jag inte riktigt tar till mig berättelsen. Den når inte ända fram, den framstår fortsatt som flyktig för mig, trots att jag ser alla dess förtjänster. Jag hade nog velat ha mer av det där politiska, större perspektivet, parat med den fantastiska iakttagelseförmåga för små ting som Thúy har. Jag hade nog velat bli mindre vaggad.
Publicerad: 2011-05-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-05-19 21:53
3 kommentarer
För mig är Ru den bok om krig och flyktingskap och överlevnad som skiljer ut sig från alla andra (många och många mycket bra!)romaner om samma tema som jag tidgare har läst, just för att författaren så skickligt och så gripande -ibland också humoristiskt – använder sig av det flödande och rapsodiska minnets teknik. Hennes små kommentarer om hur barndomens dramatiska erfarenheter påverkat tll exempel hennes sexualitet och hennes känsla för sitt handikappade barn, de glömmer jag aldrig…
#
[...] mer hos dagensbok.com, DN, GP, [...]
#
[…] Ru är utgiven av Sekwa och finns att köpa hos t.ex. Adlibris och Bokus, Några andra som skrivit om Ru är SvD och Dagensbok.com. […]
#
Kommentera eller pinga (trackback).