Det är väl knappt man tänka sig ett mer hopplöst tråkigt ämnesval än en primitiv dator med bara fyra knappar. Och med så begränsade aktiviteter: spel på Amiga-nivå, frågesport, själlösa uppläsningar av svenska klassiker, självtest, information om tidigare ägare, etc. Men under det lilla trista ryms tydligen det större andra. Pär Thörn har tagit fasta på detta och med Din vän datamaskinen skrivit en märkligÂ…… ja, hur benämnes det? Inte roman, inte lyrik, inte novellsamling i ett ramverk… Det är en genomgång av ett datasystem. Vetenskapligt och sakligt, med fotnot och parentes. Det handlar om typsnittet Stockholm 3D. Det handlar om rymdspelet Zaxxxor. Det handlar om Ralf Nederlund och dennes samröre med Svensk-Albanska Vänskapsförbundet.

Om man till exempel trycker ner den blå, den gröna och den gula knappen samtidigt startar programmet "Frågor och svar". Svenskar svarar på frågan om vad som händer efter döden. En säger att det blir svart eller alla färger samtidigt. En säger att det inte går att beskriva, för språket är de levandes verktyg och de döda talar inte. En säger att man får äta av Särimner, som i ett liverollspel fast på riktigt. En säger att man uppfattar en tom, intresselös rymd. En säger att man blir en bögängel om man dör av AIDS. Och en vet inte riktigt, men hoppas att det blir bättre än vad det är just nu. Thörn konstruerar ett överstelt, genomgrått system, befolkar det med röster och antyder det mänskliga bakomliggande, det rationella i otäckt samspel med det irrationella, sprickorna – och alla blir helt dumma i huvudet. Samhället, Sverige, vi. Vadå Särimner? Vadå bögängel? Och vadå bli bättre? Gå och spela rymdspelet Saxxxor med er. Tills ni dör, tycker man.

Ja, vi blir tröga men det är också synd om oss. En tröstlös kamp är tydligen vad det är, livet. Och teknik, att ha ett välvilligt och pedagogiskt datasystem tillhands, båtar väl egentligen föga. Inte kan vi "mötas som människor" för det. Inte kan vi besvärja döden eller hålla kvar gråten nere i halsen. Det är som när Ralf Nederlund (tidigare ägare) har strävat på med flygbladsutdelningen trots snöovädret och i ultrarapid ser sin cykel välta utan att kunna rädda den:

De har lurat mig! De jävlarna. Hela jävla skitsamhället tvingade in mig i en reaktiv återvändsgränd! Jag var en nyttig idiot!

Din vän datamaskinen är varför-och-vad-fan-vill-han-med-detta?-litteratur i toppform.