Recension

: Tales of the Slayers
Tales of the Slayers Joss Whedon
2006
Dark Horse
7/10

Into every generation Â…

Utgiven 2006
ISBN 9781569716052
Sidor 96
Först utgiven 2001
Språk engelska

Om författaren

Joss Whedon, född 1964, är onekligen mest känd som mannen bakom teveserierna Buffy the Vampire Slayer, Angel, Firefly (och sedemera filmen Serenity) och Dollhouse. Whedon har framför allt arbetat som manusförfattare och regissör inom film och teve, men också medverkat i en rad serietidningar.

Whedonesque – En av många fansajter tillägnade Whedon.

Whedon på Wiki – Wikipedia om Joss Whedon.

Sök efter boken

Tales of the Slayers brukar, till skillnad från många andra Buffy-serier, räknas in i Buffy-världens ”officiella kanon”. Den bär, enligt fansen, det kvalitetsmärke som utgörs av Joss Whedon själv. Vare sig det beror på just detta eller på något annat är den här lilla seriesamlingen en pärla i all enkelhet.

I Tales of the Slayers får vi åtta olika berättelser på under hundra sidor. Någon enorm känslomässig investering är med andra ord svår att hinna med. Men trots stor variation i både språkligt och visuellt tonläge hänger historierna förvånansvärt väl samman. Dispositionen är enkelt kronologisk. Ramen utgörs av å ena sidan den allra första utvalda, namnlösa slayern, å andra sidan framtida Melaka Fray, och deras funderingar kring efterföljare respektive föregångare.

Däremellan möter vi medeltid, franska revolutionen, det tidigare 1800-talets England, vilda västern, Nazityskland samt New York på 1970-talet. Att flera av hjältinnorna känns igen från andra texter ger en extra känsla av autencitet. (”Autencitet” är kanske ett underligt ord när det gäller fantasy, men allting är ju faktiskt relativt.) Så är det också en namnkunnig grupp manusförfattare som samlas i Tales of the Slayers.

Whedon själv skriver, förutom ramberättelsen, en gripande medeltidsberättelse på vers, berättad ur den sörjande väktarens perspektiv. Skådespelaren Amber Benson, teveseriens Tara, problematiserar på ett tankvärt sätt franska revolutionens metafor om den utsugande klassen som vampyrer. Att Jane Espenson, uppskattad manusförfattare till Buffy-favoriter som ”Band Candy” och ”Intervention” är ett stort Jane Austen-fan kan man möjligen ana i hennes Firefly-avsnitt. I Tales of the Slayers bjuder hon upp till en bal som fullkomligt dryper av Austen – men naturligtvis garnerad med en finurlig vampyrtwist.

David Fury placerar oss oväntat i famnen på en gammal bekant i Sunnydale innan Sunnydale. Rebecca Rand Kirshner moraliserar en smula kring ondska, godhet, nazism och vampyrer i ett obehagligt kantigt 1930-talstyskland, medan Gene Colan ger Doug Petries egentligen måttligt intressanta Nikki Wood-historia en detaljrik och förföriskt mjukt tecknad form.

Tales of the Slayers är på det hela taget en ovanligt väl avvägd serieantologi. Den kanske inte revolutionerar någons liv, men den visar på spännande möjligheter att kombinera stilar och röster och den samlar en rad författare och tecknare man definitivt kan tänka sig att se och höra mer av. Och så historiserar och komplicerar den förstås våra vampyrdräpande hjältinnor på ett ganska spännande sätt.

Ella Andrén

Publicerad: 2007-11-03 00:00 / Uppdaterad: 2011-06-03 22:16

Kategori: Recension | Recension: #2686

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?