Recension

: Slaveri – 1500 till 1800
Slaveri – 1500 till 1800 Dick Harrison
2007
Historiska Media
8/10

Harrison fortsätter att imponera

Utgiven 2007
ISBN 9789185507245
Sidor 656

Om författaren

Dick Harrison (född 1966) är professor i historia vid Lunds universitet och författare till ett 30-tal böcker. 2000 fick han Augustpriset för Stora döden. 2007 debuterade han som skönlitterär författare med den historiska romanen Ofärd. Harrison har också agerat programledare för historiska teveprogram, vunnit På spåret flera gånger och skrivit mängder av tidskriftsartiklar och blogginlägg.

Sök efter boken

Dick Harrison fortsätter i och med den här boken sitt opus om slaveriets globala historia. I den första delen, som publicerades 2006, behandlades tidsperioden före år 1500. I denna andra del skriver Harrison om perioden mellan år 1500 och 1800 – när exempelvis den transatlantiska slavhandeln var som allra störst.

Precis som i trilogins första del satsar Harrison även här på att skriva global historia. Han uppmärksammar alltså inte bara den transatlantiska slavhandeln, utan också slaveri på andra kontinenter – såväl inom muslimska kulturer, som i Afrika och Asien. Lite överraskande tar han i den här boken också upp slaveriet på den amerikanska kontinenten före det att européerna "upptäckte" kontinenten. Det här är ett område som kronologiskt egentligen hör till perioden som behandlades i den förra boken, men som av någon oförklarad anledning alltså inte togs upp där.

Liksom den första delen av verket är det här en populärhistorisk forskningsöversikt (läs: inga källhänvisningar, utan bara en samlad litteraturlista i slutet; inte mycket teoretiserande, utan framförallt deskriptiv historieskrivning). Och precis som i den första delen tar han upp en lång rad aspekter av slaveriet, och flera olika former av slaveri – allt från det ekonomiska slaveriet på plantagerna i Amerika eller Asien, afrikanska aktörers medverkan i den transatlantiska slavhandeln, till harem-slaveriet inom muslimska samhällen. Harrison fortsätter också att väva ihop enskilda personers öden med mer övergripande frågor som skildringar av slaveriets strukturer.

Men ambitionen att behandla områden med en stor geografisk spridning får inte medföra att man förbiser att slaveriet hade olika stor omfattning och utbredning i olika delar av världen. En systematisk jämförelse av den frågan finns tyvärr inte med i Harrisons bok. Det framgår i och för sig av Harrisons text att det i vissa områden var ett tämligen marginellt fenomen, medan det i andra regioner genomsyrade hela samhället – i Kapkolonin verkar det exempelvis ha handlat om tusentals slavar, medan det i Karibien handlade om miljoner. Det finns ju från den här tiden i många fall en möjlighet att göra den typen av beräkningar, vilket kan bidra till att sätta in slaveriet i dess ekonomiska och sociala kontext.

Ett område som tyvärr knappast behandlas alls är frågan om vilken betydelse slaveri och slavhandel kom att få för senare ekonomisk och social utveckling i respektive område. I samband med den transatlantiska slavhandeln har en av de mest omdiskuterade teorierna kommit att kallas "Williams-hypotesen", efter historikern Eric Williams, som menade att Storbritanniens industriella revolution i hög grad byggde på exploateringen av slavar i de brittiska kolonierna. Andra teoretiker har i samma anda menat att Afrika, å andra sidan, underutvecklades på grund av att slaveriet och slavhandeln åderlät kontinenten. Senast har liknande teorier föreslagits vad gäller underutvecklingen av vissa regioner på den amerikanska kontinenten.

Williams' teorier är mycket omstridda – och likaså är teorierna om Afrikas och Latinamerikas underutveckling – och många forskare har ägnat relativt mycket energi åt att argumentera för eller emot respektive synsätt. Harrison tar bara delvis upp frågan i ett tämligen kortfattat avsnitt om slaveriets betydelse för den afrikanska kontinenten (där han avfärdar forskares försök att besvara frågan med något tveksamma argument). Han nämner också den vidare debatten kring Williams-hypotesen i bokens epilog, men då bara som allra hastigast. Vågar man hoppas på att frågan uppmärksammas på allvar i trilogins avslutande del?

I sin helhet är ändå även den här delen en mycket imponerande forskningsöversikt, framförallt i och med dess i huvudsak mycket lyckade globala historieskrivning. Återstår bara att se om Harrison kan upprätthålla samma kvalitet även i den sista boken.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2007-10-22 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-22 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2672

6 kommentarer

Jag är själv helt oinsatt i detta ämne och skulle kunna tänka mig att läsa denna bok.

Jag är som sagt var inte insatt i ämnet men det kan vara intressant att veta att det skrevs ett debattinlägg i DN's kulturdel (under rubriken Kritik) i går (21:a oktober) som var starkt kritiskt till denna roman. Kritiktern ansåg att Harrisons åsikter var närmast rasistiska. Tyvärr hittar jag inte kritiken publicerad på DN's webb.

Jens Oregistrerad 2007-10-22 15:00
 

Jag läste också artikeln -men jag måste säga att jag fann den en smula märklig. Lite förvånad att DN tog in den. Artikelförfattaren tog lösryckta kommentarer och blandade någon egen soppa. Jag tror personligen att han inte hade läst boken ordentligt.

Anna Larsson Redaktionen 2007-10-22 20:47
 

Nu har jag infogat en länk till Sabunis debattartikel ovan.

Sabuni drar enligt min mening mycket stora växlar på några enskilda formuleringar, och i övrigt skulle jag säga att det är en mycket ohederlig tolkning han gör av Harrisons argument. Men jag misstänker att sista ordet inte är sagt i den debatten.

Klas Rönnbäck Redaktionen 2007-10-23 19:50
 

Du misstänkte rätt. Igår svarade Dick på kritiken i DN.

Fredrik Oregistrerad 2007-10-30 10:31
 

Fredrik: nu ligger den på nätet också. Länkad.

Björn Waller Redaktionen 2007-10-31 11:20
 

Lite märkligt att Jens kallar boken en "roman" och att ingen protesterar.

OS Oregistrerad 2008-04-26 14:16
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?