Recension

: Svenska folkets fotoalbum
Svenska folkets fotoalbum Johanna Åfreds
2006
Atlantis
7/10

Se mitt foto och se på mig

Utgiven 2006
ISBN 73531413
Sidor 188

Om författaren

Johanna Åfreds, född 1972, är uppvuxen i Dalarna och numera bosatt i Stockholm där hon arbetar som journalist.

Sök efter boken

Det är som en skoluppgift från mellanstadiet, ta med dig ett foto och berätta om det. Ta ett som betyder något för dig. Även om det betydelsefulla eller berättelsen bakom bilden i förstone inte verkar särskilt spännande är poängen att det har betydelse för någon över huvud taget, det har ett egenvärde. Som med Gunnars (47 år, Västerhaninge) favoritbild, en ros han fotat i en sin trädgård. Det har regnat på den och den är gul och rosa och utgör ett ordentligt trist foto att titta på. Alla har väl sett en ros som det har regnat på och det där pliktskyldigt vackra hos den. Men Gunnar har den som skärmsläckare, så mycket tycker han om den! Detta är vad som förundrar mig. Den indirekta bilden av en glad Gunnar vid sin dator med rosskärmsläckaren, bilden som måste ha existerat även om ingen tog ett foto just då. Gunnar, rosen, och dess betydelse för honom – jag tänker mig det och tycker att det är fängslande.

Johanna Åfreds har alltså till Svenska folkets fotoalbum åkt runt bland vanligt folk och samlat upp foton med berättelser. Hon har åkt från norr till söder, träffat unga och gamla, och lyssnat till glädje, komik och sorgsamheter. Märta, 93 år, väljer ett foto från frisörsalongen hon startade 1938. Efter tio år tog hon semester i tre veckor. Richard i Umeå väljer ett där han och brorsan står jämte Jon Bon Jovi på Madame Tussaud´s. På Linda-Maries, 7 år, favoritfoto står hon i overall med kompisen Maja och de har nyss fått varsin skidmedalj. De brukar leka att de är "leduparder". Tommy, 47 år, väljer ett av sig själv som barn, sömnig och blond på en köksstol. "Då visste jag inte vad som skulle hända", berättar han. "Att jag skulle bli kriminell och sitta i fängelse i tjugo år." Från bortfall i cancer till glädjen över en klargul jättepumpa på tomten.

Det är medryckande, detta galleri av människor och stora och små livsepisoder som utspelar sig under bläddrandets gång. Påminnelsen om att det inte är en myt att vi alla bär på en historia. På så sätt kunde man kalla Svenska folkets fotoalbum för en lätt socialantropologisk insats, eller i alla fall tidsdokumenterande. Till omdömet får dock läggas att ett och annat foto passerar utan att berättarrösten förmedlar samma engagemang som ovan nämnde Gunnar, och då funderar jag på om inte urvalet kunde varit skarpare eller mer tematiskt avsmalnat. "Svenska folkets [adjektiv] fotoalbum", det vill säga. Å andra sidan kompenseras de menlösare inslagen av den stora spridningen av folk vad gäller ålder, ort och bakgrund. Hursomhelst måste jag framför allt beundra den sköna enkelheten i Åfreds idé.

Textutdrag (Visa/göm)

Johan Wirdelöv

Publicerad: 2007-04-06 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-03 11:02

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2443

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?