Utgiven | 2006 |
---|---|
ISBN | 9107603155 |
Sidor | 191 |
… är en slogan som paret Linderborg & Wijk ofta upprepat i debattartiklar i kvällstidningen Aftonbladet. Gott så, det är en slogan många nog skulle vilja skriva under på vid det här laget – inte minst många amerikaner själva. Men, precis som undertecknad, är det nog flera som frågat sig vad som i så fall händer sen i Irak.
I den här boken samlar författarna tre års debattartiklar på temat Irak och kriget mot terrorismen. De flesta av dem har de tidigare publicerat i Aftonbladet, några i andra tidningar. Som de debattartiklar de är, lider de av klassiska problem; de är givetvis polemiska (vilken kvällstidning skulle publicera ett inlägg som inte är det?), knyter an till någon aktuell händelse vid tiden för publiceringen, och har en begränsad längd (vilket effektivt förhindrar längre fördjupningar på svårare områden).
Det är ingen tvekan om att paret gjort en viktig insats då de kritiserat krigshetsare, även när dessa tagit till brösttoner och smutskastning för att skita ned Wijks & Linderborgs argumentation i brist på sakliga argument. I efterhand blir man riktigt skrämd när man ser tillbaka på hur vettlösa somliga debattörer varit i sin blinda tilltro till den amerikanska krigspropagandan. De två författarna ska därför ha all heder för att de vågat stå rakryggade mot tämligen många opinionsbildare och mediedrakars ledarsidor.
Men i en bok slipper man ju kvällstidningens begränsningar. Här borde finnas både tid och rum för eftertanke, problematisering och reflektion. Genom att huvudsakligen återpublicera sina debattartiklar missar författarna den chansen. Det är inte precis klart vilken publik den här boken vänder sig till – den polemiska debattartikeln är sällan lämplig varken för meningsfränder eller -motståndare. Att boken främst består av gamla debattinlägg gör också att min – och kanske även många andras – fråga, om vad som händer efter ett eventuellt amerikanskt tillbakadragande, länge förblir obesvarad. Det är först i två nyskrivna, tidigare opublicerade, bidrag i slutet av boken man börjar närma sig det problemet; här skriver de om hur de uppfattar det irakiska motståndet, de olika grupperingarna och fraktionsstriderna irakier emellan, problemen med internationell folkrätt med mera.
Jag önskar att författarna hade ägnat mer av boken åt den typen av reflektioner, den hade då kunnat ge mer för alla de som vacklar i frågan. Att läsa gamla, polemiska debattartiklar är tyvärr inte särskilt givande – hur rätt man som läsare än må tycka att författarna ofta har. Det hade förstås inneburit ett merarbete att skriva något nytt – men det hade också blivit en betydligt intressantare bok av det.
Publicerad: 2006-10-27 00:00 / Uppdaterad: 2014-05-04 10:54
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).