Recension

: Middlemarch
Middlemarch George Eliot
1997
Natur och Kultur
7/10

Lantliga intriger

Utgiven 1997
ISBN 912706669x
Sidor 936
Översättare Elsie och Håkan Tollet
Först utgiven 1871-72

Om författaren

George Eliot, 1819 – 1880, hette egentligen Mary Ann Evans. En produktiv författare som levde ett okonventionellt liv. I 25 år levde hon tillsammans med författaren G.H.Lewes trots att han inte beviljats skilsmässa från sin tidigare fru. Denna skandal medförde ett utanförskap i det offentliga livet.

Sök efter boken

Om vi skulle avstå från alla yttre bedömningar av en människa för att i stället med mera vaket intresse fråga oss vad hennes eget inre rapporterar om hennes göranden och låtanden och förmåga: vad det kostar henne att genomföra sin dagliga gärning; hur åren får hennes hopp att blekna eller hennes fixering i självbedrägeri att djupna; vilket mod som fordras för hennes kamp mot det tryck som en dag kommer vara henne övermäktigt och få hennes hjärta att för alltid sluta slå.

Citatet sammanfattar flera karaktäristiska drag i denna bok: det består av en enda mening – och den är lång, författarens röst tillåts bryta in i handlingen som en utanförstående kommentator och här finns en psykologisk skärpa. I åttiosex kapitel, alla med en inledning i form av en liten vers eller ett citat som slår an en ton,

Våra gärningar följer oss alltjämt från fjärran,
och det som vi har varit gör oss till det vi är.

får vi följa ett stort antal människor bosatta i Middlemarch och på landsbygden i dess närhet åren runt 1830. Berättelsens form ger mig en känsla av att den mycket väl skulle ha kunnat fungera som en följetong i en tidning.

Det är ett samhälle där den sociala hierarkin är ganska fastlåst, där släktingar, förmögenhet och karriär är faktorer som avgör vilka som ingår i ens umgängeskrets. Att till exempel gifta sig under sin nivå statusmässigt sett, var ett felsteg som på olika sätt straffade sig. Att överhuvudtaget komma fram till ett beslut att gifta sig, var inte någon enkel sak, då möjligheterna att lära känna varandra under kurtisen var ganska små – sällan tilläts de förälskade träffas på tu man hand.

Texten kunde lätt ha uppfattats som alltför kompakt med sina snirkliga meningar och omständliga förklaringar, men det intrycket lättas upp av flytet i talspråket, i replikskiftet mellan de olika karaktärerna. Här är det oftast förvånansvärt raka puckar, med både självdistans och humor.

Jag fångas av hur författaren dissekerar de olika personernas motiv för sina handlingar, medvetna så väl som omedvetna. Riktigt tillspetsat blir det t.ex. när den rike mr Featherstone ligger för döden och släktingar och bekanta från när och fjärran avlägger artighetsvisiter för att försäkra sig om sin beskärda del av arvet, intet ont anande om vilka överraskningar den gamle mannen har i beredskap åt dem i sitt hemliga testamente.

Jag kan inte riktigt avgöra om författaren har haft som avsikt att skriva sedelärande historier, om där finns en moraliserande ton i texten eller inte? Vissa tendenser finns där helt klart; som att de enkla människorna upphöjs, de som har få tillgångar, men hög arbetsmoral, de som aldrig anser sig vara förmer eller gör anspråk på mer än sin beskärda del. Och de som har något att dölja, får kämpa mot sina inre demoner, deras svek kanske aldrig avslöjas offentligt, men hemligheterna äter långsamt upp dem inifrån…

Som helhet betraktat är det en imponerande djupdykning i en tidsanda och en inblick i ett stort antal personers avgörande livsval.

Textutdrag (Visa/göm)

Andrea Berge

Publicerad: 2006-06-30 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-06 11:45

Kategori: Recension | Recension: #2079

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?