Zenbuddism. Humanism. Aforismer och annat mer eller mindre förlegat tänker jag på när jag läser denna bok. Ibland är det även små dikter, men allting grundar sig på en slags livsvishet som värks fram på boksidorna vilka varannan är tom liksom för eget filosoferande. Det är ganska patetiskt högtravande men man kanske ska se boken som den är. En vis mans tankar eller en ny bibel eller nått åt det hållet. Men ser man saken så kanske det blir ännu tokigare. Jag kanske bara ser det som att jag inte är mottaglig för denna visdom just nu, fast jag köper budskapet att det finns bara nu och mottstocken för allting är människan. Det är fint. Egentligen går hela boken emot mitt sätt att recensera på sidan 43:

Sök inte!
Och du ska finna!

Det är dock en vacker bok som ting och orden i den är ljusa och fina som böner. Det är väldigt tillåtande och det är naturskönt men åh så pretentiöst i ordets mest negativa betydelse för jag tycker i grund och botten att det är ett positivt ord man skall ha pretentioner med sitt arbete med sin tid på jorden. Använd den till något annat än att läsa denna bok.