Ryktena om att JT Leroy skulle vara ett pseudonym har nu bekräftats av namnets upphovsmakare, enligt New York Times. Geoffrey Knoop och författaren Laura Albert ligger bakom namnet. I New York Times berättar Knoop att de vill be om ursäkt till människor som lidit på grund av historien. Albert var Knoops sambo som skrev Leroys […][...]

Den amerikanska författarinnan Betty Friedan avled i sitt hem i Washington DC på lördagen. Friedan var en av de största ikonerna inom den amerikanska kvinnorörelsen alltsedan boken "The Feminine Mystique" 1963. Med sin skarpa penna dissekerade Friedan det amerikanska samhället. Hennes kritik mot hemmafrusystemet och den ekonomiska obalansen i samhället gjorde henne till en av […][...]

Mitt lokala bibliotek är ett mycket vackert och välutrustat bibliotek. För att hjälpa läsarna att orientera sig i det relativt stora utbudet har man valt att sortera ut ett antal underavdelningar. Inte enbart enligt det gamla bokstavskodsystemet (som förresten numera är stört omöjligt att hitta en övergripande förklaring till eller karta över). Istället har man […][...]

Alltså, läsare, är det jag själv som är ämnet för min bok. Du har ingen anledning att använda din tid på ett så intetsägande och meningslöst ämne. Alltså farväl! Kan man vara mer uppriktig mot sina läsare än vad Montaigne (1533-1592) är i förordet till sina essayer? Med dessa ord, om än i en annan […][...]

Michael Simons uppföljare till debuten Dirty Sally har precis trillat ner i bokhandeln runtom i landet. Uppföljaren börjar med en mullrande bakgrundhistoria om hur Bush senior precis ska börja invaderar Irak. Det är den första ronden mot Saddam och folket i Irak under 90-talets första år. Men nu är det ju inte riktigt det det […][...]

Jag läser och äter och dricker och läser och jag är levande och jag värms av orden, bedrövas och gråter. Jag minns flera dagar senare rader ur diktsamlingen och jag gläder mig för att denna dikt finns inom landets gränser. Jag upptäcker dock plötsligt att det är Dansk poesi. Jag blir tvungen att läsa om […][...]

Modernism och science fiction, Kawabata och Murakami, tempel och högteknologi, Pearl Harbor och Hiroshima, det ekonomiska undret, sushi, självmordspiloter och karaoke, samurajer och sumobrottning, sudoku och tamaguchi, teceremonier och geishor, manga och anime. Japan är många motsägelsefulla saker. Möjligen kan man fråga sig om det fortfarande i vår informationsteknologiska och globala värld finns fog att […][...]

När jag gick i lågstadiet pågick ett frenetiskt ritande av fredsduvor och sjungande av fredssånger. Senare har jag fått förklarat för mig att denna vurm stod i mycket nära samband med den vapentekniska utveckling som då, i slutet av kalla kriget, gjorde Europa till möjligt slagfält i en eventuell kärnvapendrabbning. I samma veva gavs Keiji […][...]

”Inga sorger än/ i vårt sinne bo/ Hoppet är vår vän/ och vi dess löfte tro” etc etc. Få rader hade väl känts så ironiska att som nittonåring stå i den bedrägliga vårsolen och tralla. Vi kände oss så fantastiskt desillusionerade (på det där fräscht naiva sättet), tyckte att vi varit till helvetet och tillbaka […][...]

Barn brukar välja lite hur som helst Och därför ser man Amor som ett barn Som lovar runt, så där som pojkar gör På lek – och håller lika tunt som de. På något sätt personifierar prins Genji mer än någon annan Helenas klagan ur midsommarnattsdrömmen. Han är tillräckligt fladdrig för att kvalificera sig som […][...]