Recension

: 1421 – The year China discovered the world
1421 – The year China discovered the world Gavin Menzies
2004
HarperCollins Publishers
1/10

Västvärldens världsbild ifrågasatt

Utgiven 2004
ISBN 006054094X
Språk Engelska

Om författaren

Gavin Menzies är en pensionerad officer från brittiska marinen. 1421 är hans första bok.

1421 – Hemsidan som följer upp boken.

Sök efter boken

Sanningen är, som någon har uttryckt det, det som ingen för tillfället orkar bråka om. För några år sedan bestämde sig dock Gavin Menzies för att börja bråka om en av de riktigt stora Sanningarna i västvärlden – den om "Upptäckten" av Amerika. Resultatet finns att läsa i boken "1421 – The year China discovered the world".

Det var inte Columbus som upptäckte Amerika. Och europeerna var inte först med att runda Godahoppsudden. De följde bara kartor som andra hade gjort långt före dem, om man får tro Menzies. Och de enda som hade kapacitet att inte bara genomföra de här resorna, utan också uppteckna detaljerade kartor över det, var kineserna.

Tanken svindlar. Om det nu är sant. Vilket Menzies frenetiskt försöker övertyga oss om att det är.

Det inleder så: år 1421 avreste den kinesiska befälhavaren Zheng He västerut, med en enorm armada om flera hundra skepp. Det är känt ur bevarade källor att armadan besökte Indien. Men sen försvinner hela armadan ur källorna – i hela två år! Först 1423 återkommer Zheng He till Kina. Så långt allt väl.

Men nu spinner Menzies loss. Självklart måste det vara Zheng Hes armada som reser vidare västerut, efter att de har fått nog av Indien! De rundar således Godahoppsudden, seglar norrut längs Afrikas västkust, och finner därmed sjövägen till Portugal. De företagsamma kineserna fortsätter sedan vidare – över Atlanten, och upptäcker således Amerika. Här delar armadan upp sig. Några reser söderut, upptäcker passagen söder om kontinenten ut i Stilla Havet. En annan del av armadan fortsätter norrut, tar en sväng runt (!) Grönland, och sedan tillbaka söderut (och, jo, Vinlands-kartan där det påstås att Leif upptäckte Amerika är självklart gjord efter en kinesisk förlaga). För att avrunda den lilla rundresan med en grande finale hittar den kinesiska armadan slutligen också Australien. Allt det här här upptecknas mycket noga av kunniga kinesiska kartografer, så att alla världens folk ska kunna hitta till Kina för att betala skatt åt kejsaren.

Jo, jo. Tänk om, kan man ju tycka. Tänk om Hitler hade vunnit andra världskriget. Tänk om JFK inte hade mördats, eller ryska revolutionen inte hade hänt. Men det finns en viktig skillnad – vi vet de facto att Hitler inte vann kriget. Vi vet att JFK mördades. Men när det gäller vad som hände under 1400-talet så är källorna inte alltid helt solklara, för att uttrycka det milt. Det finns en hel del små och stora sprickor i fasaden. Och det är i såna här sprickor som Menzies kör in historieämnets motsvarighet till en enorm kofot – och bräcker till.

Problemet är bara att Menzies är så övertygad om att den kinesiska armadan genomförde sin världsomsegling, att han inte nöjer sig med att kritiskt granska tveksamheter i den etablerade Sanningen – utan öser in hink efter hink med påståenden som han anser stöder hans egen teori. Nog finns det en del sprickor som förtjänar att uppmärksammas. Ett par sådana exempel Menzies anför är att Columbus själv ska ha påstått sig ha sett kartor över Amerika innan han avreste. Samma sak ska Magellan, som påstås ha upptäckt Magellansundet, ha påstått. Vem har i så fall ritat de kartorna? På en del bevarade världskartor, daterade före 1492, förekommer också öar och/eller kontinenter på den plats där Amerika ligger – och enligt Menzies uppvisar de här avbildningarna i vissa fall en slående likhet med hur vissa kuststräckor faktiskt ser ut. Hur kommer det sig? Kinesiska förlagor från världsomseglingen 1421, svarar alltså Menzies tvärsäkert. Att det inte finns en enda förlaga bevarad rubbar inte hans övertygelse – det är ju känt att de kinesiska myndigheterna förstörde stora delar av sina arkiv efter de stora armadornas återkomst.

Men Menzies stannar inte där utan fortsätter att ösa ur vad som verkar vara en närmast oändlig källa av faktapåståenden. Det blir en vild blandning av allt från till synes intressanta faktapåståenden som glömts bort i den etablerade historieskrivningen, till teorier som måhända må vara intressanta (om än obevisade/obevisbara) eller rena och skära spekulationer. Ibland undrar man som läsare om förlaget inte har haft någon som läst igenom manus för att försöka stoppa åtminstone några av de mer vilda teorierna – och för att rensa upp i djungeln av påståenden så det blir tydligt vad som är spekulationer och teorier och vad som är fakta som det verkligen verkar finnas belägg för.

Ett ytterligare problem är att Menzies anför "bevis" från en enorm mängd vetenskapliga fält. Det är som nämnts tolkning av kartor. Det är DNA-strängar från folk från olika delar av världen. Det är astronomi. Det är lingvistiska liknelser mellan olika språk. Det är tolkningar av efterlämnade målningar. Det är mystiska stenar och oförklarade byggnadsverk på olika platser i världen. Det är beteendemönster hos kinesiska och amerikanska hönor. Det är lackmålade trälådor. Det är skeppsvrak. Och så vidare, och så vidare. Och det är källor på en stor mängd språk (så att man verkligen undrar om Menzies själv har läst dem alla?). Bara detta i sig gör det oerhört svårt för en enskild historiker att besitta både språk- och sakkunskaper på alla de områden som behövs för att argumentera mot författaren. Det förefaller inte heller otroligt att Menzies skulle vidhålla sin teori även om så 10, 50 eller 100 av hans påståenden skulle motbevisas – i ett appendix till boken listar han på 100 sidor i en eller ett par rader alla de bevis han anser sig ha (och på sin hemsida anför han ännu fler). Vad gör det om ett par av dem motbevisas, när det står hundratals åter?

Hur betygsätter man en sån här bok, undrar jag? Hur klassificerar man den ens, egentligen? Det handlar ju lika mycket om Menzies resor i jakt på bevis, som om historia i sig. Jag är frestad att ge mannen en tia, enbart för det dumdristiga modet att ifrågasätta en så ingrodd sanning som Upptäckten av Amerika – och därmed också dra på sig stora delar av historikerkårens samlade ilska och förakt (inte minst för att det är en amatörhistoriker som gör det). Inte skriver han så dåligt heller – om man bedömer det mer som en spänningsroman, än faktalitteratur. Tvärtom låter jag mig bli riktigt fångad av den, och slukar lätt kapitel efter kapitel.

Men så är det ju det här med trovärdighet. Betraktat som den faktabok om historia som den utger sig för att vara, och inte som fiktion, sjunker dock betyget markant, av den enkla anledningen att Menzies närmast helt verkar sakna kritiskt sinnelag såväl till sin egen teori som till sina källor.

Desto viktigare att du som läsare har detta kritiska tänkande, om du skulle vilja slösa bort ett antal timmar i en avlägsen historisk tid. Så gå ut i köket, och ta med dig saltkaret. Här behövs det nog inte bara några nypor av den varan, utan minst ett par nävfullar. Sätt dig sen i favoritfåtöljen, spänn fast säkerhetsbältet – och låt det bära av ut över historiens världshav. Men var beredd på att du kan behöva fylla på saltkaret ett par gånger innan du har hunnit igenom de här dryga 600 sidorna.

Textutdrag (Visa/göm)

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2006-02-01 00:00 / Uppdaterad: 2006-02-01 00:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1897

2 kommentarer

Det låter ungefär som Illuminatitråden här på dagensbok.
Tre skäl till varför Illuminatitråden är bättre än Menzies:
gratis, kortare (än så länge), innehåller en del ifrågasättande röster.

Pontus Oregistrerad 2006-02-01 10:14
 

Och tre skäl till varför Menzies är "bättre" (om man nu över huvud taget finner det relevant att jämföra): mer underhållande skriven, inga antisemitiska undertoner, och en lång, lång lista med referenser till alla påstådda bevis för den som har en sådan läggning att hon/han vill bedriva källkritik.

Klas Rönnbäck Redaktionen 2006-02-01 11:44
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?