Innan jag fyller 67 – i mars nästa år – skulle jag vilja ha massor av sex med en man jag tycker om. Om du vill prata innan funkar Trollope för mig.

Jane Juska satte in ovanstående kontaktannons i en en tidning 1999 och skrev sedan en biografi om resultatet av annonsen och förstås vad som föregått den. Enligt förlaget ska boken ha orsakat ett ramaskri i USA när den kom ut, så det är med höga förväntningar jag tar mig an den.

Det första man kan konstatera är att man får många svar när man skriver en rättfram kontaktannons och alla inte lika seriösa. Juska har ett sofistikerat sorteringssystem för svaren – ja, nej och kanske – och delar generöst med sig av innehållet. Vilket kanske är det mest intressanta med den här boken.

Sedan börjar hon dejta. Varvat med hennes dejter med helt vanliga män, mindre vanliga män och rätt underliga män får man tillbakablickar i hennes liv som tvåsam och ensam och en rätt gedigen förståelse för varför hon på sin ålders höst väljer att ta tag i sitt sexliv. Det är en hyfsat personlig skildring av en intellektuell kvinnas mestadels rätt torftiga liv.

Det är ibland lite rörigt och det är ofta rätt segt, ibland lite roligt och ibland lite sorgligt men det är absolut inte särskilt upprörande. Språket spretar en hel del och känns inte särskilt gediget och den enda karaktär som lyckas få någon form av just karaktär är huvudpersonen själv. Framför allt är det inte särskilt intressant. Det handlar om en kvinna som har ett sexliv. Och som använder ordet knulla rätt ofta. Som hon själv uttrycker det: "Jag är mycket lättfotad. Jag är lätt att få omkull. Ett sextiosjuårigt ligg."

Det kan låta hårt, men man får allt ta i lite mer än så för att chockera åtminstone den svenska publiken. Hoppas jag verkligen. Och det är svårt att uppbåda någon större form av intresse för en bok vars största poäng är att författaren har fyllt sextio och fortfarande har sex. Tyvärr.