Utgiven | 2005 |
---|---|
ISBN | 9137122029 |
Sidor | 348 |
Orginaltitel | Bangkok 8 |
Översättare | Hans Berggren |
Först utgiven | 2003 |
Om man prompt ska bli mördad i Bangkok så kan man tänka sig att bli mördad på ett behagligare sätt än av tiotals kobror och en pytonorm på metaamfetamin. Men det är just sådana kobror och en pytonorm som tar livet av den amerikanske marinsoldaten Bradley.
Med tanke på den känsliga diplomatiska situationen får den ende thailändske polisen i Bangkok som inte tar mutor, Sonchai, ta hand om fallet tillsammans med sin likaledes omutbare partner Pichai. Pichai får dock en kobra på ögat och dör omedelbart och plötsligt blir det inte bara ett ovanligt mord att utreda för Sonchai utan också en resa mot att hämnas sin partner. Kulturkrocken blir dessutom total när Sonchai tvingas samarbeta med den amerikanska FBI-agenten Kimberly Jones.
Utredningen leder dem till Bangkoks undre värld där narkotikasmuggling, konstförfalskningar och prostitution är vardag. Och Sonchai och Jones förstår så småningom att starkare krafter än vanliga småbovar står bakom morden på soldaten och Pichai.
Det här skulle kunna vara en helt vanlig, spännande och trevlig kriminalroman. Men det är snarare en helt ovanlig, spännande och trevlig kriminalroman. Sonchai är en särdeles skön antihjälte som mäter alla beslut mot sina buddhistiska principer. Han filosoferar inte sällan men alltid tänkvärt kring det västerländska sättet att leva och får mig mer än en gång att fundera kring de förutfattade meningar jag har om det österländska sättet att leva och då inte minst det thailändska.
Överlag är boken befolkad av sköna karaktärer. Sonchais mamma är en pensionerad prostituerad med ett fantastiskt sinne för affärer, hans chef är en korrumperad överste och själv har han tillbringat avsevärd tid i ett buddhistiskt kloster och vet att akta sig för att riskera sin kharma.
Miljön är gediget skildrad och åtminstone för en person med begränsad erfarenhet av Thailand mycket trovärdigt återgiven. Tempot är högt samtidigt som Sonchais osentimentala reflektioner över sakernas tillstånd gör att man stannar upp och funderar lite. Eller ganska mycket till och med. Och även om jag inte håller med Burdett i allt så måste jag erkänna att det både är modigt och riktigt att inte undvika brännbara ämnen som prostitution och korrumption.
Med andra ord en rätt så annorlunda men mycket bra kriminalroman. Med en polis som ibland vaknar av att ett litet spöke gnager på hans fötter. En riktigt bra julklapp.
Publicerad: 2005-12-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-30 11:46
3 kommentarer
Det stavas karma. Annars en intressant recension.
#
intressant recension. värt att nämna är också att föfattaren sen ut som tv-profilen harald treutiger.
#
*ser
#
Kommentera eller pinga (trackback).