Recension

: I ondskans spår
I ondskans spår Peter Robinson
2003
Minotaur
8/10

En mörk upplevelse

Utgiven 2003
ISBN 9189380339
Orginaltitel Aftermath

Om författaren

Fotograf: Jerry Bauer

Född engelsman men utvandrad till Kanada föredrar Peter Robinson att förlägga handlingen i sina böcker till England. Han är född 1950 och har studerat litteraturvetenskap. På verklistan står främst deckare med Alan Banks i huvudrollen.

Sök efter boken

Efter Robinsons föregående deckare, den läsvärda En ovanligt torr sommar, är förväntningarna relativt högt satta inför denna fristående uppföljare. I ondskans spår är dock en helt annan slags kriminalroman. När föregångaren i maklig takt avhandlar ett många, många år gammalt mord utan några mer bestialiska förtecken så får I ondskans spår det att klia under skinnet redan efter första sidorna.

Vi möter åter överkommissarie Alan Banks, en nyseparerad, småbitter man med ett gott hjärta i sina bästa år. Han blir kallad till brottsplatsen The Hill 35 där frun i ett par har blivit gravt misshandlad, mannen ihjälslagen av polisen och källaren visar sig vara en seriemördares hemvist. Banks uppgift blir att tillsammans med rättspsykolog Jenny Fuller bringa var pusselbit på plats i den oerhörda härva av ondska de ställs inför som dessutom visar sig ha kopplingar långt tillbaka i tiden till andra otänkbara händelser.

Tempot är högt och nervkittlande från inledningen. Banks har problem både med sig själv och med sina kvinnor men det är inget som tar över handlingen utan kompletterar bara karaktärsteckningen. Utredningen tar flera steg framåt och ibland något tillbaka men genomgående är önskan att vända blad till nästa sida för att se vad som där sker. Parallellt löper även en internutredning gällande polisen som bragte mannen om livet och som väcker en del frågor kring etik och moral.

Robinson resonerar också skickligt kring frågeställningen "vad är ondska" utan att ge några definitiva svar. Om ondska är medfött eller en produkt av miljö. Om tidigare generationers ondska per definition fortplantar sig. Om våra fördomar om vem som är ond och god stämmer. Och om ondska går att se, känna och höra. Känslan i boken är följaktligen tämligen mörk på gränsen till otäck men det är också en stor del av behållningen med den.

Som sagt, det ges inga definitiva svar. Vem som är offer för omständigheter och miljö får vara outtalat. Vem som är praktiskt skyldig framgår med önskvärd tydlighet men vem som är moraliskt skyldig kan man, om man vill, fortsätta spekulera i. Och just tack vare att Robinson undviker att ge några definitiva svar så kryper den här boken in djupt under skinnet. Det är mörkt, otäckt och ondskefullt och det är med en viss obehagskänsla man lägger ifrån sig boken. Jag kan rekommendera det varmt.

Helena Ehnbom

Publicerad: 2005-01-17 00:00 / Uppdaterad: 2011-03-30 12:38

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1500

5 kommentarer

Jag förstår inte vad som är så bra med Peter Robinson. Tyckte att "En ovanligt torr sommar" var förutsägbar på alla tänkbara sätt. Det var lätt att lista ut upplösningen, men det mest förutsägbara var ändå kärlekshistorien mellan poliskommissarien och hans yngre kvinnliga kollega… suck.

Karin Oregistrerad 2005-01-17 11:38
 

Denna bok var så läskig och äcklig och bra så när jag ser nån på tunnelbanan läsa den blir jag avundsjuk på att de fortfarande har allt spännande framför sig.

Maria Oregistrerad 2005-01-17 13:53
 

Det känns som att det går tretton på dussinet av sådana här böcker. Läste förresten att "psykologisk thriller" är kod för att man får reda på mördarens identitet före sidan 40 och att resten handlar om personerna som ska lösa brottet, mer än om brottet. Sant i detta fall.

M Oregistrerad 2005-01-17 14:54
 

Svar på: Namnlös.
Jag håller inte med dig. Boken var spännande och man visste inte säkert på vem mördaren var i slutet. Jag förstår inte varför du tycker som du gör, boken var över 400 sidor lång och den riktige mördarens idenitet får man reda på först i slutet, inte efter 40 sidor. Det verkar för mig som om att du inte har läst boken. Så låter det i alla fall på din komentar.

Arg läsare Oregistrerad 2005-03-19 11:50
 

Ointressant dussindeckare. Schablonmässig handling, alla kvinnor är unga o vackra etc. Språket/översättningen under all kritik. En av de sämsta deckare jag läst. Tacka vet jag Ian Rankin.

Puder Oregistrerad 2007-02-26 18:58
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?