I dagens läge är det inte alla som minns det upproriska 1960-talet. Många av dem som var med på den tiden vill nog hellre glömma sina insatser och ställningstaganden. I 1960- och 1970-talets vänstervåg var hyllningarna av olika ”realsocialistiska” regimer legio. Diktatorer som Mao Tse Tung eller Ho Chi Minh, Fidel Castro och Enver Hoxha framhölls som exempel på stora ledare.

Men det fanns också en strömning bland de upproriska som hela tiden förhöll sig kritisk till diktatorskramarna. De frihetliga socialisterna – en ideologisk blandning av anarkism, syndikalism och socialism – förespråkade på en gång frihet, rättvisa, solidaritet och uppror.

Men den kombinationen går väl knappast ihop?, kanske du tänker. Då är det här en bok att ta itu med. Författaren Maurice Brinton må vara i det närmaste okänd i Sverige (en enda av hans böcker finns översatt, om studentupproret i Paris 1968), men i hemlandet Storbritannien har han varit en framträdande debattör i olika politiska sammanhang, och var länge en av de drivande bakom den frihetligt socialistiska organisationen Solidarity.

I Brintons essäer och artiklar framkommer det frihetliga perspektivet i tydlig dager. Han analyserar sin samtid utan ideologiska skygglappar eller rättesnören. Den röda tråd som löper genom texterna handlar om just arbetarnas makt över sin egen situation. Ingen – vare sig kapitalister eller socialistiska politruker – ska kunna styra och ställa över andras liv. Alla har rätt till självbestämmande och makt över såväl det egna livet som produktionsmedlen. För att nå dit krävs det kamp, med olika medel. Direkt aktion, i form av strejk eller andra liknande åtgärder, kan vara ett sätt att nå framgång.

Men man får inte heller förminska människan och bara analysera henne som en arbetare, menar Brinton, vilket tyvärr titeln på boken kan ge ett felaktigt intryck av. Många andra områden måste också befrias från förtryck och hämningar. Här hämtar han bland annat inspiration från vänstersinnade psykologer som Wilhelm Reich, för att analysera hur sexualiteten förtrycks i vårt samhälle.

Somliga av artiklarna och essäerna speglar självklart sin samtid mer än andra – och kan därför kännas tämligen överspelade när man läser dem åtskilliga decennier senare. Retoriken och formuleringarna kan ibland kännas hejdlöst föråldrade. Men de flesta av artiklarna i Brintons bok kan ändå vara intressanta för dem som idag försöker finna en ideologisk väg bortom både den råa kapitalismen och en bankrutt realsocialism. Här finns ett mycket givande försök att kombinera de olika mål (frihet, rättvisa, solidaritet) som många andra kan uppfatta som motstridiga.