Utgiven | 2004 |
---|---|
ISBN | 9189140370 |
Sidor | 277 |
Begreppet "klass" har i dagens läge blivit allt ovanligare. Tankegången att det skulle finnas klasser är väl ganska långt från det rådande politiska klimatet. Att då inte bara påstå att det skulle finnas klasser, utan att det också skulle finnas ett "kollektivt medvetande" hos dessa klasser kan synas vågat. Men det är just vad sociologen Stefan Svallfors gör. Och det gör han baserat på empiriska undersökningar, som redovisas i boken.
Boken utgörs alltså huvudsakligen av ganska torr statistik. Populationer i Sverige, USA, Tyskland och Storbritannien får i de enkäter Svallfors baserar sig på svara på en rad frågor om sina uppfattningar om olika centrala samhällsfrågor. Exempel på frågor är hur man ser på sitt arbete, på lönesättningen, på fördelningsfrågor, statens roll, moralfrågor med mera.
Resultatet som Svallfors presenterar är att det finns tydliga klassmönster hos i princip alla de ställda frågorna. Skillnaderna är kanske inte alltid överraskande. Arbetare är till exempel mer positiva till omfördelning av resurser än vad företagare och högre tjänstemän är, och har mindre lojalitet gentemot sin arbetsgivare. Det finns förstås skillnader mellan de olika länderna, men i alla länder finns det klasskillnader i de svar som ges.
I några enstaka fall kan klasskillnaderna reduceras till att det handla om utbildningsnivå eller någon annan relaterad faktor. Men i de allra flesta fallen går det inte att se någon annan möjlig förklaring till de skilda åsikterna än just klasserna i sig, dvs vilken roll individerna har i den samhälleliga arbetsdelningen. Intressant är också Svallfors slutsats att det inte bara är objektiva intressen som spelar roll för hur stora klasskillnaderna är (i vilket fall det kanske borde vara störst åsiktsspridning i USA, där de faktiska skillnaderna är som störst), utan i vilken grad klassperspektiv artikuleras i debatten.
Förvänta dig ingen kioskvältare. Det här är statistisk sociologi, inte poesi. Men i all stillhet statistik med viss sprängkraft i samtidens klassblinda samhällsdiskussion.
Publicerad: 2005-03-30 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-28 23:13
4 kommentarer
Tycker det låter spännande. Sambandet mellan faktisk klass och klassmedvetande är nog sällan särskilt enkelt att kartlägga och förstå. Men "klassamhället åter" – när var det borta då, menar de?
#
…eller så beror det på att klasser, på ett ungefär, lever under liknande premisser i de länder som tas upp
#
Frågan är på vilka grunder klassindelningen görs. En del högt uppsatta politiker med de högsta ämbetena saknar utbildning, och många med högre utbildning har arbetarklassjobb i Sverige.
#
[...] I media och mer läsning: Dagens Bok, FAS, SDS, PO Ågren, FOF, Män med klass, Axess, DN1, 2, Läs även andra bloggares åsikter om [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).