Att skriva om den svenska säkerhetstjänsten är viktigt. Många frågor väntar på svar i djupa arkiv och långa register men den här boken gör dessvärre inte mycket åt den saken!

Boken inleds emellertid lovande med ett första avsnitt som behandlar svenska ansatser till säkerhetstjänst från 1500-talet och fram till 1900-talet vilket både är faktarikt och spännande. Tyvärr är detta kapitlet det enda som engagerar nämnvärt i den här publikationen!

Perioden i fokus, vilket också undertiteln "Hemlig verksamhet i Sverige i vår tid" skvallrar om är tiden efter det första världskriget och framåt. Författarna redogör alltså för hur den svenska säkerhetstjänsten utvecklats och omformats. Det är T-kontor och signalspaning, spionverksamhet och samarbete med främmande makter. Författarna lyfter också in särskilt uppmärksammade tilldragelser och personer som exempelvis den länge försvunna DC-3:an, åsiktsregistreringarna, IB-affären och ett antal fruktlösa ubåtsjakter etc. Även den tekniska utvecklingen skärskådas.

Materialet som sådant är naturligtvis spännande men frågan man måste ställa är vad för nytt som kommer fram i den här boken och svaret blir tyvärr ingenting. Trots otaliga intervjuer och öppnade arkiv verkar fakta och svar saknas bakom hemligstämpeln. Den här boken är ingen källa för den som vill gå på djupet och få svar på några som helst kontroversiella frågor utan snarare en sammanfattning av fakta som i princip vem som helst kan läsa sig till i exempelvis statliga utredningar eller diverse artiklar. Det hela handlar således mycket lite om det som finns bakom heligstämpeln.

Lennart W Frick är tidigare chef för Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetstjänst. Genom den positionen bör han ha skaffat sig information som skulle kunna ha motiverat den här boken. Så blev det nu inte och att han inte har mer att komma med kan, som jag ser det, endast bero på två saker. Antingen vet han inte tillräckligt mycket om det han vill behandla eller också vill/får han inte avslöja det han vet. Hur det än är med den saken kan det tyckas rimligt att i båda fallen fråga sig varför man då skall skriva en bok om ämnet överhuvudtaget eller åtminstone varför man skall döpa den till Bakom hemligstämpeln.