Allt genom historien har skogen varit en viktig följeslagare för oss människor. Där har vi hittat mat och skydd, där har funnits såväl timmer och ved som en skönhet som många uppskattar. Men skogen har ibland också kommit att betraktas som ett hinder, t.ex. för att kunna bedriva jordbruk eller bygga infrastruktur.

I den här boken spårar geografiprofessorn Michael Williams mänsklighetens samspel med skogen under de senaste 6000 åren. Boken är indelad i olika tidsepoker, och för varje tidsepok försöker Williams skildra hur skogsavverkningarna (för det är i praktiken det rätta ordet för vårt förhållande till skogen under hela denna tid) har sett ut i område efter område. Författaren försöker sig också att analysera varför det har sett ut som det gjorde, och vilka de centrala drivkrafterna var.

Det är ett ambitiöst projekt han tar sig an, får man ju lov att konstatera. Det som verkligen förvånar är hur väl han ändå lyckas med det – både att skildra en så pass lång tidsperiod, och att försöka skildra hela mänskligheten (och inte bara någon del av den). Detta lyckas han med trots stora bristfälligheter i källmaterialet från många av världens hörn. Och han skildrar det därtill på ett intressant vis, där de stora och övergripande dragen i utvecklingen varvas med skildringar på mikronivå.

Kort sagt; jag är oerhört imponerad!

Nu har han förvisso nästan 700 sidor på sig att klara av det. Och det är dessutom inte en liten bok, utan en tegelsten av betydligt större format än normalt, därtill satt i ett relativt litet typsnitt. Inte så konstigt då, att mannen lyckas få in drygt 1300 referenser i sitt verk…

Nu kan man säkert ha invändningar mot somliga resonemang. Många kan exempelvis ha en annan åsikt än Williams vad gäller den centrala drivkraften bakom skogsavverkningar – han argumenterar för att det är jordbrukets behov av mark som är och allt genom historien har varit det avgörande (medan andra nog kan argumentera för att timmerindustrin åtminstone idag spelar en central roll). Andra kanske hakar upp sig på vad man kan tolka som ett eurocentriskt perspektiv, eftersom Europa får mer plats i skildringen, fr.a. under medeltid och tidig modern tid. Men det speglar väl (bortsett från källäget) kanske främst det faktum att Europa genom kolonialismen kom att spela en så pass viktig roll globalt.

Den viktigaste lärdomen man kan dra av Williams’ magnum opus är att skogsavverkningar långt ifrån är någon ny företeelse. Men det som borde mana till eftertanke är den takt det har fått i dagens värld – under de senaste 50 åren har vi avverkat lika mycket skog som under de 6950 föregående åren!

Oavsett vad man tycker om Williams’ argument eller teser i enskilda frågor är en sak klar; för den som är intresserad av vare sig global historia eller av miljöhistoria är det här ett tungt standardverk som man inte kan komma förbi.