Utgiven | 2004 |
---|---|
ISBN | 9113012576 |
Sidor | 72 |
En lugnt betande ko pryder omslaget till Dessa trakter och för tanken till planscher med softat ljus och gammaldags stugmys. Detta är dock inte hela sanningen. Landskapet står visserligen i centrum och berättarjaget beskriver sin omgivning naivt och nyfiket, men det är inte bara omgivningen som den ser ut nu. Denna lilla bok får också plats med mer.
Här finns ett myller av trådar som slingrar sig in och ut ur berättelsen. De flesta rör berättarjaget personligen. Hon har slagit sig ner i en landsbygd där hon inte känner sig hemma ännu men där hon långsamt arbetar sig in.
Hon bakar sockerkaka som hon bjuder grannbonden på. Hon talar med honom om vädret och om skörden samtidigt som hon sneglar i ögonvrån på hur han beter sig på åkern. Bonden är ju självklar i sin tillhörighet till minsta grässtrå i denna trakt.
För att skaffa sig en egen tillhörighet samlar hon på allt som rör huset där hon bor. Kvitton, gamla böcker och grannarnas minnen vävs ihop. Istiden är granne med bondens snöplog. Historien som tar form kommer fram i brottstycken, men är inte mindre fantastisk för det.
Det är med stor ömhet som marken och landskapet beskrivs. Odlingslandskapets magi fångas i de konkreta ord som omger det. Hur ofta tänker jag på att listan över beställt gräsfrö låter som poesi? Ängsvingel är nämligen ett gräs.
Jag själv har ju bott på landsbygden under större delen av mitt liv. Att jag flyttat där ifrån gör mig bara än mer nostalgisk till den som sådan och mer kritisk till hur det skildras. Jag blir därför glad att det finns en författare i nutid som faktiskt har varit utanför städerna och vågat bo på landet.
Det är så befriande att landsbygden inte alltid behöver vara en grå bakgrund till ett skeende utan faktiskt kan vara del av själva berättelsen.
Publicerad: 2004-09-12 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-23 14:14
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).