Hur kan vi utforma politik och politisk aktivism i nätverkssamhället/informationssamhället? Hur hanterar vi det överflöd av information som kännetecknad dagens situation? Det är vad beskrivningen av den här boken säger att det hela ska handla om.

Författaren diskuterar därför ingående vad information är (och inte är), hur Internet är uppbyggt som ett öppet system utan central administration och är beroende av en stor mängd obetald/ideell arbetskraft för att fungera. Boken tar också upp frågan om hur det politiska arbetet påverkas av informationssamhället. Allt detta baseras på vad andra sagt och tänkt, så det pågår ett ständigt refererande till mer kända teoretiker – allt från Baudrillard och Habermas till Antonio Negri – boken igenom.

Men när jag läst boken undrar jag dock vad Terranova egentligen vill ha sagt. Några klara slutsatser går inte att dra från argumentation, utöver vad som känns som tämligen alldagliga sådana (som att Internet kan utgöra politisk arena att agera genom). Författaren försöker greppa över ett så vitt spännande fält (se textutdraget för att läsa Terranovas egen sammanfattning) att den djupare analys som är avsedd mest blir intetsägande. Och det tycks mig framförallt som om författaren lyckas komplicera frågorna, snarare än att upplysa och förklara. Kanske är det så att det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta?

För den som söker tydliga och enkla svar är det här en bok att undvika. För den som vill söka ökad förståelse och klarhet är det en bok att undvika. För den som vill ha sig en dust med akademisk kommunikationsteori kan det här vara en mycket bra bok att ta sig an.