Peter Brolin är skyldig staten en miljon trehundrafemtiotvå tusen kronor på grund av diverse misslyckade affärer och en ohederlig revisor. Som om det inte vore nog lider han av panikångest och har ett så gott som obefintligt socialt nätverk. När han för första gången på elva dagar klarar av att lämna sin lägenhet för att ta en kopp kaffe misstas han för en privatdetektiv av en gravid kvinna och befinner sig plötsligt i en situation där han förväntas leverera ett paket till en annonsbyrå.

Det är upptakten till en koncentrerad thriller på tvåhundrafemtiofyra sidor där handlingen tar nya vändningar med varje kapitel. Brolin är en sann antihjälte utan några som helst heroiska egenskaper och befinner sig snart i en härva han varken kan eller kanske vill behärska. Mottagaren av paketet visar sig vara en man som förföljs av en demonisk kvinna och som anställer Brolin för att leta rätt och överlämna förföljerskan till rättvisan. Som av en händelse blir han erbjuden motsvarande sin skatteskuld för att lösa problemet och utsikten att ta sig ur sin ekonomiska misär tycks vara nog för att få Brolin att överkomma både panikångest och allmän feghet – eller kanske allmänmänsklighet.

Skuld balanserar mellan det snubblande nära sentimentala och det realistiskt välskildrade. Brolins relation till uppdragsgivaren utvecklas till en sann vänskap och hela uppdraget leder till slut till en uppklarad relation med såväl bakgrund som familj. Utan att avslöja alltför många detaljer kan upplösningen kännas kväljande rosenröd och Hollywoodsk med tanke på den tämligen förtätade och ganska mörka stämning som annars råder i boken.

Berättarådran är det dock inget fel på och Alvtegen lyckas sannerligen med att hålla spänningen kontinuerligt genom berättelsen med nya vändningar genomgående. Som antihjälte framstår Brolin dessutom som helt vanligt hjälplös utan att vara menlös och det finns en välkommen realism i handlingen åtminstone fram till upplösningen. Precis som vem som helst så väljer Brolin att gömma sig snarare än att konfrontera när brottslingen närmar sig och en falsk privatdetektiv krypandes på golvet i en godiskiosk i rena rama skräcken för en kvinna utan namn är både lite småroligt och rätt realistiskt.

Omdömet lättläst används ofta i nedsättande syfte. I fallet Skuld är det ett rätt gott betyg och avser snarare att det här är en bok man sträckläser utan att stöta på några större trösklar i form av komplicerade intriger eller filosofiska utläggningar. En alldeles utmärkt vän för regniga dagar eller soliga dito. Skyldig endast till ett något smörigt slut.