Den andra världen är Marcello Fois tredje bok om den sardiske advokaten, och amtörpoeten, Bustianu. Mitt första möte med författaren. Boken tillhör deckargenren men om det är en bestseller med pang-på-rödbetan spänning du söker, så blir du antagligen förvånad. Herr advokat Bustinau är en eftertänksam, ibland surmulen, man som lever på Sardinien. På smala stigar och i motvind tar sig Bustianu fram på häst under 1890-talets slut.

Banditen och skurkledaren Mariani har blivit anklagad för mordet på en ung kvinna. Han är oskyldig till brottet och söker beskydd av advokaten Bustianu. Bustianu går med på ett möte med banditledaren men ställer sig reserverad till att beskydda en grov kriminell som lever av sin brottslighet. Hans nyfikenhet och strävan efter rättvisa kan emellertid inte hålla honom ifrån fallet.

Fois blandar sin historia med naturpoetiska utvikningar som fungerar som ett ledmotiv genom hela romanen. Visserligen är själva handlingen, mordet på den unga kvinnan vilket i sin tur leder till oanade avslöjanden, den röda tråden i boken. Men Bustianu brottas även med gamla seder och bruk som tvingar honom från sin mor när hans hopplösa kärleksförhållande med fastmön Clorinda hettar till. Och vid sidan av Bustianu lever naturen, vinden och himlen som ogenomträngliga naturlagar. Våldsamma och mjuka lagar som ingen människa kan bemästra, bara betrakta och insupa skönheten av.

Allteftersom Bustianu närmar sig sanningen bakom mordet på den unga kvinnan uppdagas hemligheter och tvivelaktiga förbund mellan rövare och regering, vars syften sträcker sig utanför Sardinien till Italiens kolonialpolitik. Det är kort sagt en hal och mörk historia som uppdagas. Och parallellerna till dagens utrikespolitik i västvärlden anas i bakgrunden. Det är en historia som för den lilla människan, i detta fall Bustianu, likt naturens lagar, inte går att rå på.

Att Den andra världen är en annorlunda kriminalroman råder det ingen tvekan om, men undvik den om du är ute efter snabb spänning. Fois text och prosa breder ut sig lika strävt och eftertänksamt som sin hjältes personlighet. Visserligen kan de återkommande naturbeskrivningarna kännas något tjatiga och hämmande, men efter några sidor tänker jag inte på dem. Jag tilltalas av Fois sätt att inte tydligt staka ut komplotten och att inte heller komma med någon slutgiltig redogörelse. Helt klart en bok som håller, eftertänksam och vacker.