Recension

: Jennifer Government
Jennifer Government Max Barry
2003
Abacus/Time Warner
5/10

I stort sett menlös

Utgiven 2003
ISBN 0349115982
Sidor 335
Språk Engelska

Om författaren

Max Barry verkar vara en rätt cool kille med humor som leker sig igenom livet. Han har tidigare gett ut boken ”Syrup”.

Sök efter boken

Megaföretag har tagit över världen och ekonomin. Regeringen existerar knappt och storföretagen gör i princip vad dom vill. Ett gammalt beprövat koncept, nästan lika välanvänt som motsatsen (tänk 1984) men här med en extra vändning. Även staten har bolagiserats och har till huvuduppgift att förebygga brott (polisen löser dom bara i efterhand). För att få ett begånget brott undersökt av någon som är opartisk, som regeringen, måste offret själv skjuta till medel till undersökningens budget. Lite intressant.

Företagen genomsyrar alla aspekter av samhället så till den grad att anställda till och med tar företagsnamnen som efternamn. Är du då arbetslös har du inget efternamn, den ultimata skammen. I alla fall inom det nya och utökade USA som bland annat inkluderar Australien.

Hack Nike, en rätt misslyckad figur, blir av John Nike och John Nike (vice-vd för Guerrilla Marketing) mer eller mindre av en slump erbjuden ett drömjobb. Att marknadsföra den nya produkten Nike Mercury. En chans som inte kommer varje dag. I glädjeyran gör han misstaget att skriva på ett anställningsavtal utan att läsa det först. Glädjen dämpas något när han inser att arbetet går ut på att skjuta tio ungdomar som ett led i marknadsföringen. Ett försök att ge produkten street cred. Som du kanske förstår är det en bok med mycket humor. En härligt sjuk sådan är det också.

Companies were getting a lot tougher on labour contracts these days; Hack had heard stories. At Adidas, if you quit your job and your replacement wasn't as competent, they sued you for lost profits.

John vet inte vad han ska göra och går till polisen som ger honom tre val. Att uppfylla villkoren i avtalet och få polisen efter sig, att vägra och utsätta sig själv för dom troligtvis ganska hemska straffklausulerna eller att leja ut jobbet till polisen som då garanterar anonymitet samt att dom inte kommer fånga och straffa honom. Härligt med en fri marknad. Jennifer Government är agenten som efter ett tips försöker förhindra det hela.

Bokens stora skurk, John Nike, är ärkekapitalisten som inte skyr några medel, och då menar jag verkligen inga medel, i jakten på marknadsandelar. Han används för att visa hur snett det kan gå när det inte finnas några spärrar, ingen kontroll. Problemet är att det inte är trovärdigt. John är så överdriven och historien går så långt att det blir helt omöjligt att inte ifråga sätta den. Det är för få personer som är inblandade för att förklara dom extrema åtgärderna vi ser.

Det är en charmig, trevlig och ganska ytlig historia Max Barry satt sitt namn på. Några timmars trevlig underhållning. Tyvärr känns det mer som ett filmmanus än en bok. Nu när jag läser lite på nätet ser jag att Section Eight Films som ägs av Steven Soderbergh och George Clooney redan köpt filmrättigheterna och jobbar på att kunna göra den till film. Det finns en hel del coola scener och spektakulära miljöer och mina tankar går till dom två första filmerna om Robocop. Jag ser framför mig att John spelas av Hugo Weaving, mest känd som Smith i Matrix.

Men jag måste ändå säga att det känns mer som ett pilotavsnitt till en tv-serie. Där finns det en stor potential och det är nog inte helt otroligt att vi kommer få se den på "the small screen" någon gång i framtiden. Som en spinoff till den spektakulära hollywoodproduktionen om inte annat.

Det finns en del seriösa tankar i boken. Några reflektioner över det sjuka i samhället förutom hela bokens uppenbara kritik av överdriven konsumtion. Till exempel när Hayley McDonald i skolan redovisar hur samhället fungerar. Hon kan inte se något negativt med den helt fria kapitalismen och inget positivt med regeringen som bara håller tillbaka den privata sektorn. Om hon vetat att hon skulle bli skjuten i huvudet som ett av offren i reklamkampanjen hade hon kanske ändrat sig. Bara kanske alltså. Jennifer Government är inte helt menlös, men bra nära.

Jag skulle ändå läsa mer av Barry om jag fick chansen. Speciellt om han tar det hela ett steg längre och bygger upp en större och lite mer komplicerad historia. Det kännas som om han har något speciellt men att det behövs mer övning och ett lite ambitiösare projekt för att det ska komma till sin fulla rätt.

Det bästa med Jennifer Government är nog att den är snygg och absolut kommer göra sig i bokhyllan. Tyvärr är det inte tillräckligt för att jag ska säga att detta är något du bör köpa och läsa. Är du däremot lite intresserad av marknadsföring så kan detta verkligen vara något för dig. Själv ser jag fram emot filmen. Särskilt om Hugo Weaving är med.

Textutdrag (Visa/göm)

Björn Hagström

Publicerad: 2004-02-25 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-29 21:06

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #1095

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?