Recension

: Förföraren Erövraren Upptäckaren
Förföraren Erövraren Upptäckaren Jan Kjærstad
2001
Månpocket
9/10

Tänk stort

Det hela är en fiktiv biografi över Jonas Wergeland. Han är ett norskt underbarn som har gjort sig känd genom att skapa den legendariska teveserien Att tänka stort. Varje program väckte tittarstormar kraftigare än någonsin Hylands hörna eller Allsång på Skansen. Serien skildrade kända norrmän och kvinnor som kunde tänka stort. Wergeland lyckades visa grunden till deras storhet på ett alltid överraskande sätt. Det var folkbildande program, revolutionerande och nyskapande teveunderhållning som utnyttjade mediet till max. På samma sätt skriver Kjærstad om sin hjälte.

Precis som Norge ser olika ut beroende på vem som beskriver det, ser ett liv olika ut beroende på vem som berättar det. Detta är centralt för Kjærstad. Kanske man till och med kan förändra synen på ett land eller ett livsöde genom att berätta det på ett annorlunda sätt? Berättarperspektivet skiftar därför i alla tre romanerna, men gemensamt undersöker de frågan: Vad skapar egentligen ett liv?

Den första delen, Förföraren, är den lyckliga boken. I korta episoder får vi lära känna Jonas Wergeland. Allt blir ledtrådar till det mystiska i att kunna förstå en person. Vad är det som har skapat honom? Varför har han blivit sådan han är? Kan en upplevelse i barndomen eller en barndomsvän vara orsaken till en handling eller ett beslut man gör som vuxen? Det är berättarens humör som helt får bestämma vad vi får berättat för oss eller inte. Kjærstad använder sig av en associationsteknik i sitt berättande som är oerhört spännande att följa. Episoder läggs bredvid varandra som ekrar sätts på ett hjul och så småningom rullar helheten fram av egen kraft. Den första delen är en verklig kick och den ger mersmak.

I den andra delen, Erövraren, är det inte längre Wergeland som god och oskuldsfull människa som beskrivs. Här vidgas bilden. Det finns osympatiska drag hos honom. Här blir Wergeland ännu mer människa och det är väl självklart att en erövrare inte kan vara helt igenom sympatisk?

I den tredje delen, Upptäckaren, tvingas Wergeland att reflektera över sitt eget liv. Han tvingas upptäcka sig själv och det gör ont. De första två delarna lägger grunden och nu ska allt upp till ytan. Men det är den till synes smala yttre handlingen i hela trilogin som här står i centrum. Ett dödsfall.

Jag rekommenderar dessa böcker till alla som vill ägna sig åt ett stort nordiskt romanprojekt som med all säkerhet kommer bli en klassiker. Det är cirka 1500 sidor mustig läsning som knappast låter sig sammanfattas i en kort presentation som denna. Jag fastnar för denna trilogi tack vare Kjærstads imponerande berättarglädje och den spänning han lyckas skapa. Böckerna kan läsas som ett slags pusselromaner där jag som läsare hela tiden får ingivelser hur det hela hänger ihop, samtidigt som jag aldrig kan vara säker. Vem är det som berättar det jag just nu läser och hur kan denna person veta så mycket om Wergeland?

Den yttre handlingen kretsar kring ett dödsfall, vilket förstås är smalt, men Kjærstad får det att växa oändligt. Det är en mosaik av små berättelser som skapar en färgstark väv av myter, musik, arkitektur och liv. Jag har fått lära känna många levande karaktärer och inte minst Norge. Få romaner har givit mig så många läsminnen. Inte minst har jag behållit känslan, efter att ha läst hela trilogin, att den kanske inte alls kretsar kring Jonas Wergelands liv, utan hans fru Margaretes …

Anders Edwartz

Publicerad: 2003-07-20 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-03 18:00

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #806

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?