Recension

: We are the poors
We are the poors Ashwin Desai
2002
Monthly Review press
7/10

La lutta continua

Utgiven 2002
ISBN 1583670505
Språk Engelska

Om författaren

Ashwin Desai är en sydafrikansk aktivist (av indisk härkomst), en tidningskolumnist och lärare vid Workers’ College i Durban, Sydafrika. Han har tidigare skrivit böckerna Arise Ye Coolies och South Africa: Still revolting.

Sök efter boken

För snart tio år sedan upphävdes apartheid i Sydafrika. Segern som så många hade kämpat för så länge hade uppnåtts. ANC hade tagit makten, nu skulle forna orättvisor utraderas. Trodde man. Men riktigt så väl gick det inte.

ANC var på ytan ett socialistiskt parti. Man influerades under 1980-talet mycket av Sovjetunionen, och understöddes också därifrån. Men under ytan fanns det en helt annan politik, som började visa sig först när ANC väl hade tagit makten.

Den politiken hade ett namn; nyliberalism. Thabo Mbeki, som tog över presidentskapet då Nelson Mandela gick i pension, bekände sig till och med uttryckligen som thatcherit, en av Margret Thatchers anhängare. Inte konstigt då att politiken man började genomföra hade stora likheter i det som många västeuropeiska länder hade genomfört.

Inte så konstigt heller, kanske, att Sydafrika skulle uppleva samma proteststorm som många andra länder före dem. Kanske tog det lite mer tid innan många orkade inse att ANC hade svikit dem. Men reaktionen kom till slut.

I den här boken får vi följa proteststormen, när den långsamt växer sig allt större. Berättelsen kunde ha börjat på många ställen, säger författaren Ashwin Desai. Nu väljer han att börja sin skildring i en av förstäderna till Durban. När ANC:s potentater började försöka vräka folk från deras bostäder – enbart därför att de var för fattiga för att betala hyran – fick folk nog. Skulle inte regeringen hjälpa dem?

Proteststormen växer. Det är inte bara vräkningar folk reagerar mot. Avstängningen av vatten, av el – allt protesterar man mot. Varför ska grundläggande rättigheter marknadsanpassas? Varför ska somliga få göra sig rika på ett grundläggande mänskligt behov, som vatten? Och när politikerna inte ställer upp, tar folk saken i egna händer. Det är civil olydnad, fredliga demonstrationer och fredlig direkt aktion (som Soweto Electricity Crisis Council, som arbetar med att koppla in hushåll som tidigare kopplats bort från elnätet av elbolagen). Och när inte det räcker slår man tillbaka.

Boken är befriad från teoretiska resonemang, från problematiseringar. Vilket är skönt som en omväxling. Här är det handling som gäller. Och det är en glädjande läsning att se folk som tar sitt öde i sina egna händer, och inte väntar på löften om att någon annan kommer att lösa deras problem. Det är också glädjande att läsa om folk som gör uppror mot orättvisor och marknadens kalla logik – profit. Mer sånt. La lutta continua.

Textutdrag (Visa/göm)

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2003-07-04 00:00 / Uppdaterad: 2011-01-31 11:30

Kategori: Recension | Recension: #789

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?