Som ett barn vill man ställa frågor om Tunbjörks bilder: Varför sitter tanten under bordet och skriver? Varför har dom så mycket sladdar? Varför bär farbrorn omkring en strumpklädd fot? Varför har dom en ren på kontoret? Några svar ges inte. Vi får stå där med våra frågor om varför människor på kontor lever som dom gör. Det är därför som bilderna är så bra, för att vi tvingas fundera över dom.

Man kan inte riktigt släppa tanken på dessa män och kvinnor som befolkar de underliga kontorsmiljöer som skildras. I sina lite glansiga kostymer, kontorsrätta dräkter och vita skjortor försöker de finna sig tillrätta i den sterila och teknikfixerade miljön. Isolerade i sina arbetsmoduler som man inte ens lämnar när det är dags för den dagliga kontorsgympan.

I det blixtljus som fotografen gärna använder träder kontorens alla skavanker tydligt fram. Några oerhört anemiska krukväxter är utplacerade här och där, genom ett fönster skymtar några utomhusgranar; i cement! Lars Tunbjörk har fotograferat kontor i Sverige, Japan och USA. Han har valt företag med tonvikt på ekonomisk makt, dataföretag, industriföretag och banker.

I sin förra bok Landet utom sig visade han upp semester-Sverige, badstränder, rastplatser och stormarknader. Det handlade om den offentliga miljön, den som vi alla har tillträde till. Nu ville han göra något helt annat:

I svensk och internationell fotografi har arbetslivet främst skildrats i dramatiska och fotografiskt tacksamma miljöer som till exempel bondesamhället och industrin. Därför har jag sett det som en viktig uppgift att dokumentera kontoret. Det har varit en spännande och för mig exotisk värld som har öppnat sig. En miljö som är vardaglig för de som jobbar där men stängd för omvärlden.

Tunbjörk skildrar denna slutna värld med stor humor och med ett egensinnigt bildspråk. Bilderna blir en slags moderna ikoner över en märklig och ganska människofientlig värld. Det gamla kinesiska ordspråket som utgör bokens slutord är välfunnet: ”Närma dig vardagens mysterium. Lägg märke till det alldagliga… Att betrakta det alldagliga med häpnad är vishet.” Detta är en bok man vill återvända till ofta, för att finna nya saker att häpna över.