Det verkar som om feminism är bland det mest medialt gångbara idag. Det startas tidningar, tv-program och det ges ut böcker med mer eller mindre feministiska förtecken. Tyvärr tenderar detta intresse för kvinnors sak mest att vara ett sätt att sälja kläder, tidningar eller skivor (vad i hela världen är egentligen girl-power?). Nya reklamtrick istället för verklig kamp för jämlikhet och rättvisa, som feminismen handlade om från början. När denna moderna feminism växte fram på sextiotalet fanns det män som försökte följa i kvinnornas spår och göra upp med sin patriarkala maskulinitet. Detta skedde främst genom olika terapigrupper och vissa politiska ageranden, men det mesta rann ut i sanden på bägge sidorna om Atlanten. Förutom gay-rörelsen har det inte funnits någon manlig rörelse som på allvar har kunnat påverka samhället likt feminismen.

Susan Faludi har som få förstått att kvinnors problem också är mäns problem. Detta efter att i flera år följt och intervjuat amerikanska män i de mest skiftande miljöer. Vi får i Ställd möta dessa män: varvsarbetare, friställda ingenjörer, transvestiter, porrskådisar, pastorer, författare, skådespelare, gängledare, vietnamveteraner, fotbollssupportrar. Alla med en gripande historia att berätta som skickligt flätas samman i Faludis tes om en manlighet i kris. Att det verkligen skulle handla om en kris för mannen på slutet av århundradet går dock att ifrågasätta. Enligt många är det definitivt inte något nittiotalsfenomen. Maskulinitetsforskare talar snarare om att manligheten ständigt är i förändring och/eller har haft flera ”kriser” under årens lopp.

Men det fantastiska med boken är att, vare sig man håller med Faludi om hennes påståenden och slutsatser eller inte, kan man ändå tillägna sig boken. Hon är en skicklig journalist och författare som låter männen komma till tals och synliggöras på ett sätt som gör dem verkliga. Faludi verkar ha tagit männen till sitt hjärta när hon vurmar för dem och i det närmaste håller en moderlig ton till sina intervjuobjekt, som det verkligen vore synd om dem. Hon menar att männen födda efter kriget har blivit utsatta för svek: de har förlorat den ekonomiska makten, lojaliteten till varandra och framför allt blivit övergivna av sina fäder. Ytterst sett är det den nya ornamentala kulturen som har skapat krisen eftersom den inte värdesätter vad man är eller gör, utan fokuserar på det yttre, på kändisskap och konsumtion.

Ställd upplevs lite väl lång och är kanske inte den bästa bok om män som skrivits. Men den väcker många tankar och förhoppningsvis kommer den att debatteras flitigt i media och privat närmaste tiden. Den har verkligen något att tillföra i den svenska jämnställdhetsdebatten. Och för alla oss som försöker definiera vår manlighet kan vi finna tröst i att vi inte är ensamma om att vara något förvirrade.