I en underjordisk sal förvarar väktarsamfundet en fastkedjad gammal vampyr. Dit förs en grupp unga aspiranter för att lyssna till vampyrens berättelser om sitt släkte – något som kommer dem närmare än vad som var tänkt när, som så ofta när The Watcher’s Council organiserar saker, går riktigt snett och leder till både överraskningar och […][...]

Att det sjätte samlingsalbumet med Nemi-serier skulle få titeln 666 överraskar väl inte den som följt hennes öden och icke-äventyr. Vi möter här samma Nemi som tidigare, med samma sidekick, Cyan, vid sin sida. Det är en Nemi lika självsäker, lika lat, lika drömmande och lika svartklädd som tidigare. Fortfarande med barnasinnet i behåll, idogt […][...]

Levnadslusten försvinner samtidigt som lutan går sönder. Året är 1958 i Iran och herr Nasser Ali bäddar ner sig i sängen. Där väntar han på att dö, fast besluten. Att någon i familjen ber för honom eller att frun bjuder på kyckling med plommon hjälper inte. Har man bestämt sig, så. "Jag känner inte längre […][...]

Nyutgåvan av Mats Jonssons serieroman Hey Princess har försetts både med 64 sidor extramaterial och epitetet generationsroman. Det sistnämnda begreppet ligger väl för all del snäppet över horoskop som funktionell generalisering av människogrupper och deras erfarenheter – och eftersom det med förkärlek används främst om pretentiöst machodravel som Ulf Lundells Jack och hans likar brukar […][...]

Det är märkligt hur berättelser förändras när man läser om dem. Första gångerna jag läste Ghost World – och kanske särskilt sen när filmatiseringen kom, som väl, även om jag inte direkt minns den nu, hade åtminstone något mer av en traditionell intrig – uppfattade jag den helt klart mest som en lite nyskapande ”comics […][...]

Pojken i skogen tar vid ungefär där Hey Princess slutade – och började. Ramberättelsen utspelar sig 2005, när Mats och Victoria återvänder från Stockholm till Kramfors för att hälsa på respektive föräldrar. De flesta som flyttat från obygd till storstad – och det är väl vid det laget stora delar av Sveriges befolkning och ännu […][...]

Få personer är så skickliga som Liv Strömquist på att integrerar debatt och folkbildning med sanslös humor. I debutalbumet – numera utgivet i utökad pocketupplaga – är det bara vid något enstaka tillfälle, som när en lång artikel om orgasmmytologi av Pia Laskar klipps in i den annars festliga ”Dåligt sex – en serie om […][...]

Jag är riktigt glad! Lite sådär barnsligt glad, och det har jag Ola Skogäng att tacka för, eftersom det är hans Theos Ockulta Kuriositeter – Mumiens Blod som får mig att känna så här. Skogängs första del i serien om detektiven Theo – en stor brunbjörn som löser brott med ockulta undertoner – gör mig […][...]

Han har underliga saker för sig, Simon Gärdenfors. På Smak recenseras tusenåriga ägg och andra mer eller mindre vedertagna livsmedel. "Nybuskis" är så långt man kan komma inom genren befriande råa garv. Seriealbumet "Lura mig" är egentligen inte ett dugg roligt, men märkligt underhållande i sin överdrivet mjuka pedagogik kring mytomani. Strippserien "Pappa Y-front" har […][...]

Fabian Göranssons Kirurgi är en samling med serier som tidigare har publicerats i bland annat Galago, Ordfront magasin och Arbetaren. När man på det här viset föser samman en mängd kortare serier där den minsta gemensamma nämnaren är författaren skiftar det både innehålls- och stilmässigt. Här finns serier som bara tar upp en fjärdedel av […][...]