För några veckor sedan såg jag pjäsen Tribadernas natt på Klarascenen på Stockholms stadsteater. Den handlar om August Strindberg och hans konfliktfyllda relation till Siri von Essen. Pjäsen har visats under våren, men föreställningen gör nu ett uppehåll för att återigen spelas i augusti och september. Det är Thommy Berggren som har regisserat. Enbart det […][...]

Det är först under andra halvan av boken som meningar stoppar mig för att jag måste anteckna citaten. Eller så är det först då jag lugnat mig tillräckligt i läsningen för att se dem. Men under omläsningen upplever jag samma tempo, samma väntan under den inledande halvan av boken som jag gjorde under den första […][...]

Att skriva historia är ofrånkomligen att reducera händelser och processer till gripbara berättelser. Början, mitt, slut; orsak och verkan. Tiden, händelserna, processerna i sig är förstås ohjälpligt förlorade och går inte att direkt få fatt i. Vi etablerar en massa mer eller mindre ikoniska bilder, men tidsperioder är förstås mycket, mycket mer än så. Så […][...]

Det var tre små länder som först våldtagits av Sovjet, sen av Nazityskland, sen Sovjet igen, och nu till sist av kapitalismen. Och, vad värre är, den svenska kapitalismen. Orden om Baltikum är P O Enquists – ur hans sommarprat i P1 2009 – och de ringer hela tiden i bakhuvudet under läsningen av Knut […][...]

Stig Dagerman är på nytt aktuell på svenska och utländska förlag. På Norstedts förlag har nu i mars Tysk höst utkommit med ett förord skrivet av Elfriede Jelinek och Bränt barn med ett förord skrivet av Per Olov Enquist. I september utkommer Ormen på nytt, till vilken Siri Hustvedt ska skriva förordet. Förordet till romanen […][...]

Sändningen börjar med en påa. Det kanske sänds en division med dikter till denna plats. ”Om du bryter fingrarna uppåt och för armen / nedåt, tvingar du kulturbyråkraterna till marken, / och kan sedan föra fram ditt ärende.” Därefter följer telegrammen och ingen minns konstens eller litteraturens skönhet. Under huvudnyheterna intar vi våra positioner. ”Redan […][...]

Det är en märklig tid vi lever i. Man åker jojo mellan fiktion i nyheterna och fakta i romanerna, mellan dokusåpor och manusbundna dokumentärer. ”Reality television” – finns det någon värre motsägelse? Redan titeln leker lite med den där gränsen mellan fakta och fiktion; det låter nästan som en kioskdeckare, men det är givetvis en […][...]

"Sekonden" av P O Enquist utkom första gången 1971, och är en sons berättelse om sin far, arbetaren och släggkastaren Mattias Jonsson Engnestam Lindner, rekordhållaren som blev en fuskare. Bokens jag, sonen Johan Christian Lindner, var i barndomen sekond åt sin pappa under hans boxningsmatcher, och nu vill han genom att skriva boken i sig […][...]

Augustjuryns utslag, om man ser till statistiken, har fallit väl ut för manliga Berättare med stort B. P.O. Enqvist, Torgny Lindgren, Mikael Niemi, Torbjörn Flygt för att nämna några. Juryn avvek inte heller förra året, utan valde att lyfta fram en berättelse om en vanskapt dvärgs äventyr i artonhundratalets Europa. Skriven av en man. Det […][...]

Det är inte det enklaste att skriva en opartisk och förutsättningslös recension av Per Olov Enquists Livläkarens besök. Romanen om den galne kung Christian av Danmark och dennes upplysningsvisionär Struensee har överösts med såväl nationella som internationella priser sedan publiceringen 1999. Saken förenklas inte heller av att hans nästa bok, Lewis resa från 2001, mött […][...]