Oljan är snart slut!

Det är den vanliga hotbilden som målas upp när det talas om världens energitillgångar. Det är en överdriven hotbild, enligt författarna till The new economy of oil. Oljan kommer inte att ta slut inom de närmaste årtiondena och den kommer inte heller att bli osannolikt mycket dyrare, vilket de visar på med trovärdiga empiriska undersökningar. Mitchell m fl menar att problemet för oljans framtid snarare handlar om den i fortsättningen kommer att accepteras eller inte. Redan idag förlorar oljan marknadsandelar till naturgasen och det finns miljöaspekter som talar emot att oljan fortsättningsvis kommer att kunna ha den ställning den idag har.

En annan central fråga i The new economy of oil är säkerheten. Mitchell m fl menar att det knappast hjälper länder att försöka bunkra upp och göra sig oberoende av olja. Exempelvis förhindrade inte oljetillgångarna Sovjetunionens kollaps och inte har USA:s ökade beroende av importerad olja varit något hinder för landets ekonomiska tillväxt och allt större inflytande i världspolitiken. Det är snarare så att avsaknaden av en konkurrerande stormakt (läs Sovjet) i bl a Mellanöstern gör att USA kan lita på att få olja även i kristider.

Skillnaderna mellan krisen 1973 och Gulfkriget 1990 är slående. För snart 30 år sedan stödde Sovjet Egyptens och Syriens attacker mot Israel och de oljeproducerande arabländernas embargo mot USA och Nederländerna. Det var först i mars 1974 USA gick in militärt – efter månader av oljekris i västvärlden. I Kuwait 17 år senare kunde USA – till stor del till följd av Sovjets demokratisering och militära försvagning – agera snabbt och näst intill ostört mot Saddam Hussein.

Men olja och säkerhet är inte bara en fråga om en amerikansk hegemoni i Mellanöstern, utan också om rent krassa ekonomiska kalkyler. Likväl som USA och stora delar av de industrialiserade länderna är beroende av ostörd tillgång på olja är de flesta oljeproducerande länderna beroende av att kunna exportera sin råvara. Genomsnittligen exporterar de arabiska oljeländerna 70% av sin olja och inkomsterna är vitala för deras ekonomier.

The new economy of oil är väl värd att läsa. Den är informativ och problematiserande, men knappast underhållande. Boken är uppenbarligen ett hopplock av flera forskares arbeten och upplevs därför stilistiskt både tråkig och disparat. Men de frågor som tas upp är desto viktigare och intressantare, så för den som uthärdar finns guld att hämta.