Att ha en god nattsömn är livsviktigt. Den som inte har full koll på exakt hur viktigt det är, bör läsa journalisten Björn Hedensjös bok En perfekt natt – varför du sover och hur du gör det bättre. I åtta kapitel, förord och 18 sidor referenser belyser Hedensjö sömnens och drömmarnas mekanismer utifrån forskningen. Boken är djuplodande, men samtidigt lagom lång för en grundlig introduktion, som alla nog kan ta sig tid till att läsa.
God sömn räddar människan från mycket ont. Förutom trötthet kan man slippa känna sig irriterad, pessimistisk, negativ, hotad, depressiv och fördomsfull. Dessutom kan det gå att undvika sjukdomar – övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa vanliga former av cancer. ”Vi blir vidöppna för sjukdom om vi inte sover.”
Att sova bra är alltså ett av de mest grundläggande målen var och en borde ha i sina liv. Sömnen finns för att vi ska återhämta energi, bygga upp immunförsvaret och för underhåll av hjärnan och dess celler.
En längre sammanhängande sömnperiod består av fyra stadier, och det fjärde kallas REM-sömn, förkortningen står för Rapid Eye Movement, efter de tydliga och snabba ögonrörelser man kan se hos den som befinner sig i detta sömnstadium. Under REM-sömnen drömmer vi ofta känslomässigt starkt, detta för att i minnet befästa något som hänt i vaket tillstånd, men även för att ta udden av känslorna och återställa balansen i sinnet. Drömmar fungerar som en nattlig terapi, en bearbetning av det vi varit med om. Samtidigt verkar drömmar förbli en gåta för mänskligheten, vi vet inte varför vi drömmer just det vi drömmer och vad det betyder. Att drömmarnas innehåll inte helt kan tydas tycker jag är en lättnad, allt ska inte gå att förklara på ett rationellt sätt.
En annan viktig aspekt, som påverkar sömnen och därmed välbefinnandet är den inre klockan, det vill säga den inre rytmen. Varje människa har sin egen individuella så kallade kronotyp, en unik och medfödd genetisk förutsättning för sömn och vakenhet, kroppstemperatur och allt det andra som styrs av den inre klockan.
För att respektera sin inre rytm, sin kronotyp, ska man – om kronotypen till exempel är sen – helst ha ett yrke där man inte måste vara så morgontidig. Tyvärr är hela samhället uppbyggt efter människor med tidiga kronotyper. ”Morgonstund har guld i mund.” Läs alltså mer om detta i Hedensjös bok.
Det kan vara svårt att tillräckligt tydligt förklara vetenskap och denna bok hade behövt ett register och kanske även sidor med ordförklaringar, just för att ytterligare förtydliga för en kunskapstörstande allmänhet.
Mot slutet i boken ges många tips för bättre sömn. Det viktigaste tipset är nog träning.
Vältränade personer har längre sammanhållna sömnperioder, somnar snabbare och har mer djupsömn än otränade. Uthållighetsträning som löpning har bättre effekt än till exempel styrketräning för sömnkvalitet, mätt i hur länge djupsömn varar.
Publicerad: 2013-12-25 00:00 / Uppdaterad: 2014-01-03 09:45
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).