Jag vet inte om en bok kan ha ett hälsotillstånd, men kan den det så har Möt mig i Estepona feber. Ibland så hög att den hallucinerar. Redan efter ett par sidor är jag andfådd, medtagen och meddragen i denna pulserande historia. I somras semestrade jag på spanska solkusten, även kallad Costa del Crime. Det är en passande plattform. Åke Edwardson är fenomenal på att beskriva miljöer på ett levande och målande vis. Jag känner igen mig i klimatet, även om jag tack och lov inte gjorde samma resa som bokens huvudperson Peter Mattéus.
Han ser ner i kuvertet, sticker ner handen och drar fram fotografier i gyllene snittet-formatet.
Han ser sig om i rummet. Han sitter vid sitt skrivbord nu. Det är fem meter till nästa kreatör, en kvinna i röd klänning, rött läppstift, röda skor. Revolutionen är aldrig långt borta på en reklambyrå.
Han lägger ut fotografierna på skrivbordet. De föreställer hans familj. Han har aldrig sett dessa fotografier, uppenbarligen tagna med teleobjektiv. Kanske från andra sidan gatan.
Peter Mattéus är en framgångsrik företagare i reklambranchen. Men när han får ovanstående kuvert förstår han att hans förflutna har sprungit om honom. Han tvingas till den spanska solkusten och ställs inför val som handlar om liv eller död. Det enda som kan rädda Peter och hans familj är det förflutna, en bakgrund som samtidigt är hans största fiende.
Handlingen är ödesmättad från första sidan. Stämningen byggs skickligt upp i denna fristående thriller. Ett av sätten att göra det på är att lägga historien i presens. Allt händer just nu, framför mina ögon, och det gör det vibrerande och svårt att undkomma. Peter Mattéus själv rör sig genom historien med brusande huvud. Hans bankande stress-tinnitus hotar att spränga hans och kanske även min skalle.
Bredvid fontänen står en staty med avhugget huvud. Han har sett den förut.
”Jag känner mig som han där”, säger han och nickar mot statyn.
”Hur vet du hur han känner sig?” säger hon.
”Som jag”, säger han igen. ”Man står upp utan huvud.”
”Frågan är om han saknat huvud redan från början”, säger hon.
Men vad är det som pågår bland deckarförfattare just nu? Det verkar som om de flesta, inklusive vår Edwardson, är i full färd med att regissera sin boks Hollywood-filmatisering. Det bombastiska slutet kräver närapå fyrverkerier samt ytterst hård regi.
Publicerad: 2011-09-02 00:00 / Uppdaterad: 2011-09-01 21:41
2 kommentarer
Den här boken kommer förmodligen att finnas på min önskelista till jul. Om jag tolkar dig rätt så är boken bra, fast den har ett ”amerikaniserat” slut?
#
Du tolkar mig rätt Monika. Tycker du om välskrivna, gripande och psykologiska thrillers så ska ”Möt mig i Estepona” stå på din önskelista. Det är en bok man dras in i med hull & hår, där du glömmer dina egna problem för en stund. Och det kan vara ganska skönt ibland, eller hur?
#
Kommentera eller pinga (trackback).