Den evinnerliga kortprosan som Sveriges nykläckta författare använder sig av. Skrivklåda, skrivklåda. Ner på papper ska du och spridas i världen. Jag har ypperligt svårt för kortprosan hos Sveriges debutanter. Så varför valde jag att läsa ytterligare en? Jo, Helena Ljungström har en gedigen litteraturutbildning; fil. mag. i litteraturvetenskap och flera år på skrivarlinjer. Antingen […][...]

Under de sista nio månaderna av sitt liv såg William Burroughs närmaste vänner honom ofta sitta och skriva i inbundna journalböcker. Han var ganska hemlighetsfull angående innehållet i dem. De hann bli åtta till antalet innan han avled i augusti 1997 och det är dessa journalböcker som givits ut av James Grauerholz under titeln Last […][...]

"Pyttefisken Pyttan uti havet simmar." Från ingenstans kommer fisken Cilla och sväljer Pyttan med ett glufsande och tuggande. Cilla är stark och stor, men det är också Jonathan – som även är väldigt snabb – och Cilla hamnar i hans mage. "Jonathan är väldigt stor, men inte om man jämför med hans bror Tor-Björn. Torbjörn […][...]

Ska jag någon gång hädanefter välja en bok att rekommendera som hängmattelektyr, måste det bli denna bok. En rarare och behagligare bok får man leta efter. Den är som gjord för att läsas i behagligt gung och ljumma sommarbriser, smaskandes på lite lagom smält vaniljglass till blåbärspajen. Genom sextiotalets tuggummirosa sken får man följa Roxanne […][...]

Något som händer mig ofta när jag läser böcker – och som inte kan vara särdeles smickrande för författarna – är att jag, efter att ha klarat av cirka tre fjärdedelar av boken, tröttnar. Jag är inte intresserad av vad som kommer att hända i själva upplösningen. Det är inte böcker som jag inte gillade […][...]

Eftersom jag tagit mig för att förkovra mig i beatlitteraturens tankegångar började jag läsa Krogen med ett arrogant överseende. Sture Dahlström hade i Tuppdagg just förklarat för mig hur vansinnigt tråkigt det var med författare som kunde beskriva varenda tekopp och bestick på ett dukat bord. Jag höll naturligtvis med honom, och suckade och himlade […][...]

När jag slöt pärmarna efter den sista sidan log jag med tårarna brännande i ögonen. Berörd på ett sätt som jag inte varit sedan jag var liten. Det är ofattbart hur exakt Ulf Stark lyckas fånga ett barns ande på dessa trettioåtta sidor. Han har lyckats fylla boken med ett känslospektrum som sträcker sig från […][...]

Liksom Natur och Kulturs Filosofi för nybörjare och Bakhålls böcker om Kafka och Einstein är Joyce – en introduktion en kortfattad seriebok om ett stort ämne. Det är ett väldigt behändigt format på intellektualiserande litteratur; en short-cut, så att säga. Jag vet inte om det är riktigt OK att insupa intellektualism på detta sätt. Det […][...]

Att kunna steka en perfekt biff, bli ordentligt full, röka cigarr och göra bort sig ordentligt är några av milstolparna man ska passera innan man kan bli vuxen. Sättet man ser på världen när man är sexton är idel stora känslor, otålighet och knivskarpa gränsdragningar. Jag minns med saknad mina anteckningsböckers marginaler fyllda med laddade […][...]

Det här är ännu en saga i nytappning om hur någon liten och värnlös lyckas lura alla stora och farliga fiender genom att använda sin intelligens. En liten mus på väg genom skogen hittar på en historia om en Gruffalo som han har stämt träff med – ett djur med brinnande ögon och tunga så […][...]