Det är ingen hemlighet att jag är oerhört svag för Downton Abbey, och slukar därför med glädje allt skaparen Julian Fellowes kommer i närheten av. Vissa av Fellowes tidigare böcker (Belgravia) är litterära fullträffar, medan andra (Fint folk) inte sticker ut lika mycket, men ändå är trivsam underhållning. Svunna tider är ingetdera. Redan själva premissen […][...]

Sophie Labelle är en kanadensisk serietecknare och transaktivist, och har gett ut flera album med serier där barn som är trans, icke-binära, eller har ett könsöverskridande uttryck har huvudrollerna. Serierna är både humoristiska och allvarliga, och enligt Labelle själv främst till för transpersoner själva att känna igen sig i. Och visst behövs det litteratur om […][...]

Den populära Netflix-serien Black Mirror har ett nytt tema varje avsnitt, men nästan alla verkar gå ut på att människor omfamnar ny, fantastisk teknik, som sedan ofelbart leder till att de blir djupt olyckliga och/eller mentalt förslavade. Det är välgjort, snyggt, och oftast skrämmande på ett sätt som sätter sig under huden på en. Men […][...]

I Ett hov av taggar och rosor tvingades människoflickan Feyre att lämna människornas rike för att istället bo med sin fångvaktare/drömprins (tänk Skönheten och Odjuret) vid alvernas Vårhov. Jag hade dubbla känslor för den boken (recension finns här), eftersom den var något av en litterär bergochdalbana. När den var som bäst var den riktigt fin […][...]

Molly Peskin-Suso är försiktig. Så försiktig att hon haft 26 förälskelser, men inte ett enda förhållande. I Mollys värld är romantisk kärlek något som bara existerar i teorin, i alla fall för henne. Hon är övertygad om att olika regler gäller för henne som är överviktig, och för hennes tvillingsyster Cassie som är smal. Och […][...]

Den mörka ängeln är den tionde boken i Elly Griffiths serie om rättsarkeologen Ruth Galloway. Jag har läst alla tio, och det känns tyvärr som att Griffiths skriver efter exakt samma mall varje gång. Resultatet blir dess värre mer och mer utvattnat för varje bok. I Den mörka ängeln har Griffiths visserligen bytt ut det […][...]

Gökungen börjar med att elvaåriga Triss vaknar i en säng, omringad av vuxna människor hon inte känner igen. De frågar henne vad hon minns, vilket inte är mycket. Då berättar de för Triss att hon under natten kommit hem desorienterad och genomblöt, förmodligen efter att ha ramlat i den närliggande sjön. Vad hon gjorde ute […][...]

2017 fyllde Harry Potter och De vises sten 20 år, och för att fira 20-årsjubileet ordnade British Library en stor utställning fylld med unika föremål som berör Harry Potter och magi. Bland annat visades tidigare opublicerade teckningar av J K Rowling (varav flera var ritade långt innan hon ens skrivit första boken!), handskrivna manus, och […][...]

Som de flesta i mitt liv vet är jag ett stort fan av Harry Potter. Jag har läst alla böcker ett femtiotal gånger, sett filmerna nästan lika många gånger, spenderat timmar med att diskutera detaljer Harry Potters värld med andra fans, klätt ut mig till karaktärerna, läst fanfiction, och pinsamt nog, även skrivit en del […][...]

Innan jag börjar recensera boken i fråga måste jag få en sak ur världen: omslaget till Marian Keyes senaste roman är mycket missvisande. Det är ett glättigt omslag i ljusa färger där en ung kvinna ligger på en säng och glatt ler in i sin mobilkamera för att ta en selfie. När man till det […][...]