Början på en del romaner blir klassiska. Ofta citerad är första meningen i Processen av Franz Kafka: ”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon”. Likaså Tolstojs ord om lyckliga och olyckliga familjer i Anna Karenina. På samma vis är det inledande stycket i Dagar av […][...]

Inget har hänt är Ann-Sofi Carlssons debutroman. Handlingen utspelar sig på två parallella tidsplan som sammanstrålar i slutet av boken. Elvira på några och tjugo gör en bilresa från sin studiestad Åbo till hemstaden Vasa där hon ska vara med om sin systerdotters barnvälsignelse. Medan Elvira kör under många timmar genom ett vintrigt västra Finland […][...]

Redan vid första anblicken av omslaget på boken Blybröllop känner jag mig som läsare lite kluven. Är det här en deckare eller någon form av feelgoodroman? Ett brudpar mot mörk bakgrund; hon i vit brudutstyrsel, han i mörk kostym, sittande runt ett bord med en enormt stor rödrosa blomma. Hon ser ner och skriver något […][...]

En natt i juli träffar ett ungt par på en ensam, liten kille ute på en landsväg. Han är på väg till sin pappa i staden eftersom mamma ligger ”kletig” på köksgolvet hemma i huset och vägrar vakna. Det här är upptakten i pusseldeckaren Blå villan av Eva Frantz. Bloggdrottningen ”Becca i Blå villan” ligger […][...]