Vid Nybroplan i Stockholm ligger Dramaten, eller Kungliga Dramatiska Teatern, som den egentligen heter. En snirklig gräddbakelse med gulddekor, ett mytomspunnet marmortempel där 1900-talets svenska skådespelarelit passerat revy. En drömvärld men också en mycket påtaglig vardag för ett stort antal människor. I En etta på Nybroplan är det livet i logerna som står i centrum, […][...]

Sjóns senaste roman utspelar sig under efterkrigstidens Island, där vi följer Gunnar Kampen från hans allra första minnen fram till den unge mannens tidiga bortgång. Han befinner sig då på ett tåg i England, på väg till en nationalsocialistisk konferens. Boken består av koncisa nedslag, som minnesbilder. De får mig att tänka på Svart på […][...]

Den här boken är en sorgens dagbok, en terapisession där författaren Daniel Thollin är en helhet med det ensamma barnet Daniel i boken. Jag som läsare separerar den lille pojken Daniel  från Daniel Thollin, överlevare och konstnär, men historien är uppbyggd av scener eller bilder där tecknaren Thollin iklär sig barnets liv. Daniel är en […][...]

Sommaren 2019 håller tillvaron att krackelera för relationscoachen Ebba. Hon som tidigare skrivit böcker om hur en håller förhållanden vid liv och varit en bejublad föreläsare har efter en ganska smutsig skilsmässa och ett kortare stormigt förhållande med en bedagad popartist endast sporadiska jobb som korsordskonstruktör. Men slumpen gör att hon får chansen att skriva […][...]

Operakonsten är en konstart som kräver många medarbetare, vilket entusiastiska guider ofta berättar vid operahusens visningar. Inför en föreställning involveras hantverkare, påklädare, scenarbetare och sminkansvariga som alla ska möta regissörens önskemål. Även själva musiken kräver många personer. De tar sig an operaverket och försöker tolka vad som står i notbladen. Dirigenten, de skolade sångarna och […][...]

Ocean Vuongs debutroman En stund är vi vackra på jorden (2020) handlar om honom själv och hans mor och mormor. Det finns något poetiskt vackert i titeln och Vuong lyckas just skildra skönhet i att minnas. Hela romanen är egentligen ett enda långt brev till ett ”du”, till hans mor Rose – arbetande på en […][...]

För den som tidigare läst Tove Janssons Sommarboken är upplägget i Bildhuggarens dotter bekant, även om stilen är något annorlunda. Båda böckerna är ett slags mellanting mellan en novellsamling och en roman, med kapitel som är fristående berättelser, samtidigt som de ändå tillsammans utgör en helhet. Om Sommarboken riktar sig samtidigt både till vuxna och […][...]

Är du redo? Ska vi börja? Orden som lämnar över till första kapitlet i denna handbok i kroppspositivt föräldraskap skulle lika gärna kunna inleda en träningsbok. Ni vet, ”kom igen, nu kör vi, det kanske blir lite jobbigt längs vägen men tänk på vad bra det kommer kännas efteråt!”. På sätt och vis är detta […][...]

UKONs (Ulf Karl Olov Nilssons) senaste bok, som handlar om rösten, inleds och avslutas med dikter vars stil känns igen från hans tidigare alster: rader med kompletta meningar som blandar påståenden och frågor som går från det självklara till det absurda när de läggs lager på lager, med humor som kikar fram från en botten […][...]

Det är lite motvilligt som jag recenserar Olivia Skoglunds Nästan i mål – en komisk transition. Jag har i ärlighetens namn ovanligt lite att säga om boken. Nästan i mål skildrar Oliva Skoglunds transerfarenhet, och berättas som anekdoter medan hon sitter hos psykologen på könsidentitetsutredningsteamet. Vi får följa hur hon kommer ut för sin bästis, […][...]