Gissningsvis ringer en klocka när du hör RFSU alternativt Riksförbundet för Sexuell Upplysning, men frågan är hur många som nuförtiden har pejl på dess grundare Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) alias Ottar. Jag bestämmer mig på stående fot för att göra ett stickprov och ringer upp min yngsta, medicinpluggande dotter. Hon fyller 26 i dagarna och brukar […][...]

Jag är en ganska enkel människa. När jag läser böcker vill jag ha en bra historia. Helst en med början, ett mittenparti och ett vettigt slut. Om bara detta uppfylls, bryr jag mig inte särskilt mycket om hur lång den är. Jag blir glad om det är ett snyggt omslag, men det är inget absolut […][...]

Sorgehögtid av Simin Daneshvar publicerades för första gången 1969 i Iran. Det var första gången en bok skriven av en kvinna publicerades i landet, numera är det en modern klassiker. Det kom dock att dröja till 2022 innan boken översattes till svenska, men vilken tur att den slutligen kom ut även här. Sorgehögtid är en […][...]

Samhällsdebatten går bara snabbare och snabbare, i synnerhet i sociala medier. Där finns sällan tålamodet att hålla i och hålla ut längre än ett dygn. Dessutom är det ofta personfixerat. Har den eller den rikspolitikern sagt något dumt? Finns det ”guilt by association” i den där relationen mellan makthavare? Lever verkligen herr X som han […][...]

När jag såg Flickor och institutioner på en temahylla på mitt närmaste bibliotek var min första tanke att det rörde sig om flickor på psykiatriska kliniker eller barnhem men så fel jag hade. Institutionerna är här statliga och kommunala förvaltningar och flickornas ålder varierar från tjugoåren till pensionsstrecket. Det börjar på en liten biblioteksfilial, där […][...]

När jag läst ut romanen Slöseri av den argentinska författaren María Sonia Cristoff, inser jag att jag är lämnad till en upplevelse av att inte ha förstått allt. Utgångspunkten är den unga kvinnan som har en framgångsrik karriär i kommunikationsyrket. Universitetet ger henne uppgifter som hon tar sig an med engagemang och professionell taktkänsla. En […][...]

Det finns böcker som lämnar mig i samma sekund som jag slår ihop dem. De kan vara spännande, smarta och fulla av humor. Men de dunstar bort och lämnar ingen saknad eller ens eftertanke. Sedan finns det böcker som stannar kvar länge i både hjärna och hjärta. Böcker som rör om och skakar till mig. […][...]

Vad gör författaren när romanprojektet kör fast? Sven Delblanc låter tankarna vandra och skriver diverse textfragment i stället. Varför är minnet en sådan svikare? Han har ett knippe brev efter sin bortgångna mamma och inser att han knappt kommer ihåg något alls från barndomen. Mamman skriver i ett brev till någon hur hon och sonen […][...]

Det ska kanske sägas först som sist: jag är inget vidare på att följa beskrivningar. Jag tittar gärna i stick- och virkböcker och bildgooglar grejer, men sen gör jag lite efter eget huvud. Och förmåga, såklart. Lite döljer det sig väl en okunskap där. Eller mest egensinne – jag har faktiskt svårt att avgöra. För […][...]

”Han visste att pojkarna följde honom med blicken, att minsta svaghet som han visade kunde bli hans undergång” Hur är det att befinna sig i en fragil maktposition? Hermann Ungars febrila prosaverk Klassen finns nu utkommen för första gången på svenska, förtjänstfullt översatt av Heidi Havervik. Klassen gavs ut redan 1929. Hermann Ungar var tjeckisk […][...]