Innan – …..Sedan – …..Två ofullbordade satser. Som omger samma spricka. Så skriver Gardell nittio sidor in i del tre i sin trilogi och i dessa satser, dessa fyra ofullbordade satser, sammanfattar han själva grundpremissen i hela sin berättelse. Här ryms förnekelse och kärlek, friskhet och insjuknande, liv och död, instängdhet och uppbrott, ja alla […][...]

Jag hade aldrig tidigare hört talas om vimmelböcker men så hade jag Judith Drews nya Stockholm Vimmelboken i famnen när jag mötte en tjej som sjunger i samma kör som jag på tunnelbanan. Likt Judith Drews kommer hon från Tyskland och det var när hon utbrast ”åh ein Vimmelbuch” som jag förstod att här finns […][...]

Journalisten Jonas Malmborgs skönlitterära debut tidigare i år, romanen Fältöversten, handlar om tillvaron för några tonåringar i slutet av 80-talet, bosatta i området kring Karlaplan, på Östermalm i Stockholm. I början av 70-talet byggdes vid Karlaplan bostadskomplexet Fältöversten, det invigdes 1973. Det bestod av hyresrätter, därmed fick området till viss del samma problem som förorter […][...]

Chefen på förlaget där Liv praktiserar är både manisk och excentrisk. Det är två viktiga egenskaper när man gör något så viktigt och meningsfullt som att driva ett fint förlag med anor. Att det är ett dygnetruntjobb är självklart, och även obetalda praktikanter förväntas ställa upp dygnet runt vilket chefen upprätthåller genom att skicka sms […][...]

Vissa författare – eller snarare de allra flesta – faller i glömska efter sin död. Det är bara ett ytterst litet, exklusivt fåtal som lyckas hålla sig kvar på klassikernas parnass och blir ihågkomna även efter sin död. En författare som inte lyckats hålla sig kvar är Gustaf Adolf Lysholm. Om denne litteräre och mänsklige […][...]

Sjukdomen är andra boken i Jonas Gardells trilogi Torka aldrig tårar utan handskar. I den får vi fortsätta följa Benjamin, Rasmus och deras vänner i Stockholm under åttiotalet, då sjukdomens händer fått grepp om allt fler människoliv. Den är nu inte längre en mardröm, utan obehagligt påtaglig verklighet. Om första boken i trilogin, Kärleken, var […][...]

I Mariette Glodecks tredje roman återvänder hon till karaktärerna i debuten Röda vita rosen från 2005. Milla, Måns, Carl, Jens, Pepsi, Tove, Frida och Teddy är nu på väg att lämna tjugo-någonting för att fylla 30. En ålder då till synes små beslut och händelser förändrar hela ens liv. Det är ambitiöst att ha åtta […][...]

Den finskättade baronen Gustaf Mauritz Armfelt var hovämbetsman hos Gustaf III, och innehade titeln överstekammarjunkare, men han var också kungens allra käraste vän. Om detta berättar Christopher O’Regan i sin senaste bok Kärlekens krigare, som utkom i höstas. Den då 35-årige Armfelt var närvarande på Stockholms slott den 29 mars 1792 när Gustaf III, 46 […][...]

Mannen utan ryggrad är Peo Bengtssons debutroman om…ja, en man utan ryggrad, som det lite kryptiskt heter på bokens baksida. Det är också, enligt baksidan, en roman om olika kärlekar. Om kärleken till en kvinna. Och kärleken till musiken. I fokus är det 20-nånting unga berättarjagets komplicerade relation med den tretton år äldre Katarina. Jaget, […][...]

Agneta Sjödins femte roman har titeln En kvinnas hjärta och den utspelar sig i Stockholm och i New York. Hon har själv i en intervju medgivit att Maria, huvudpersonen i boken, är mycket lik henne själv. Marias upplevelser och erfarenheter ligger väldigt nära Sjödins egna, även om hon menar att kvinnan i boken är starkare […][...]