Efter att ha läst samma bok om och om och om och om (detta kan pågå i en längre evighet) igen, ända tills man kan böckerna utantill, framlänges och baklänges, börjar man ibland lite försiktigt att ändra berättelsens innehåll. Man försöker göra det lite roligare, lite mer spännande. Det har hänt att man legat där, […][...]

Jag vill bara att den där hemska dödstysta förlamningen i rummet ska släppa och att allt ska bli som vanligt igen. Framför allt vill jag att Martin ska slippa ha gjort det där som jag redan vet att vi kommer att reta honom för i evigheter. Reta och reta och reta och reta. Jag vill […][...]

Colin Singleton har ungefär två saker som gör honom speciell, tänker han sig. Den ena är att han är ett underbarn, som vid sjutton års ålder talar elva språk och har haft ett läsbeting på minst 400 sidor om dagen sedan han var sju. Den andra är att han har blivit dumpad av tjejer som […][...]

Huvudpersonen i den här boken har en alldeles egen moster: Sussirull. Varje lördag träffas de och leker, busar och äter geleråttor, och huvudpersonen, tillika jagberättare, vill aldrig att Sussirull ska åka hem. Men en lördag kommer hon inte överhuvudtaget. Hon ska träffa någon som heter Tomas istället. Och känslorna då går att sammanfatta i ett […][...]

Tretton, snart fjorton. Vad är det för en ålder, egentligen? Eller snarare – vore den något annat om det knappt fanns någon som var äldre? Inga föräldrar, inga vuxna alls? Så är det i Sofia Nordins postapokalyptiska värld, en värld som alldeles nyss var vår, men där en plötslig febersjukdom dödat nästan alla. Bara en […][...]

Gibson, Stephenson och Jobs kan slänga sig i väggen. Hela vårt moderna mediesamhälle och dess prylar uppfanns 1980 av en psykiatriker från Katrineholm. Ni tror mig inte? OK. Här hittar P C Jersild på, i tur och ordning, iPaden… Nästa steg kallar vi lästavlan (…) en flat bildskärm med ett system av tryckta kretsar på […][...]

Agatha Christie planerade och skrev decennier i förväg sina deckarhjältar Hercule Poirots och Miss Marples sista fall. Nästan 40 år senare har emellertid upphovsrättsinnehavarna bestämt sig för att låta Poirot återuppstå och auktoriserat Sophie Hannahs Monogrammorden – ett nytt fall för Hercule Poirot. På omslaget är Christies namn betydligt större än Hannahs, som visserligen är […][...]

Please allow me to introduce myself I’m a man of wealth and taste Liksom den potentat som Mick Jagger sjöng om i ”Sympathy for the devil” är CeO Molin också en man av stil och smak. Det hindrar honom inte från att som bibliotekarie på Kungliga Biblioteket undansnilla och vissa fall sälja värdefulla böcker. Tyvärr […][...]

Att vara med någon som skrämmer, som slår, som förnedrar och manipulerar. Att kanske någonstans ha insett att här finns något oroväckande, har skett något orättvist, felaktigt, men ändå välja att bortse ifrån det, att stanna. Och så få ångra det. Skylla sig själv. Det är så oerhört svårt att förstå om man inte varit […][...]

Då var det det alltså dags att knyta ihop de första tio åren av tvåtusentalet. Den avslutande boken i Louise Boije af Gennäs triologi kom i höstas, och nu har jag äntligen läst den. Den är liksom de bägge andra en rejäl tegelsten på närmare femhundra sidor. Och visst är det så att mycket ska […][...]