När jag tänker tillbaka på min barndom Ser jag skräckbilder tydligast av allt gnällde Björn Afzelius i "Ikaros" för en herrans massa år sedan. Det känns som ett lagom citat att inleda detta på. Jessamy Harrison är åtta år, dotter till en brittisk man och en modern nigeriansk kvinna. Hennes hela liv är varken varken […][...]

"En nutida terrorversion av Orwells 1984 och Huxleys Du sköna nya värld" och "En framtidsversion som blandar Matrix och Michael Moores samhällskritik" står det på omslaget och i presstexten. Det är tveksamt. Tematiskt ja, men kvalitativt nej. Till och med Matrix Reloaded är bättre. Men det är lätt att föreställa sig att detta var berömmet […][...]

Om man prompt ska bli mördad i Bangkok så kan man tänka sig att bli mördad på ett behagligare sätt än av tiotals kobror och en pytonorm på metaamfetamin. Men det är just sådana kobror och en pytonorm som tar livet av den amerikanske marinsoldaten Bradley. Med tanke på den känsliga diplomatiska situationen får den […][...]

I vårt samhälle, tänkte jag, representerar sex utan tvivel ett andra differentieringssystem, helt oberoende av pengar, och det fungerar som ett minst lika hänsynslöst differentieringssystem. Effekterna av de båda systemen är för övrigt likvärdiga. Precis som den otyglade ekonomiska liberalismen, och av motsvarande orsaker, kan den sexuella liberalismen leda till total utarmning. Konkurrens till döds […][...]

Jag tycker att bland det bästa som sagts om Äldreomsorgen i Övre Kågedalen är att man plötsligt får känslan av att den handlar om något helt annat. Att bakom de osande vidrigheterna och bortanför det skållande träskbadet till läsning så finns något … ja, annat. Detta stora ”andra” bildas där i den fullkomliga grotesken, stilsäker […][...]

Ett typsnitt som är känsla och sensualism, för att inte säga erotik. Kanske låter det underligt. Men egentligen är det ingen främmande tanke att låta formen tala till sinnena och förmedla ett alldeles särskilt innehåll. Det är snarare vad reklambranschen håller på med varje dag. Dock är det är en kittlande tanke, att det skulle […][...]

Invånarna i den lilla bergsbyn Fox är kvinnor. Ingen vet riktigt varför det har blivit så. Runt omkring pågår något slags krig. Det är männens syssla. Ingen vet riktigt varför det har blivit så. Men kvinnorna fortlever obehindrat sina liv. De knullar, ljuger och intrigerar. I sin desperation blandar de begär med underkastelse. En är […][...]

Stieg Larsson avled hastigt för ungefär ett år sedan. Innan dess hann han lämna in sina tre skönlitterära manus till bokförlaget Nordstedts, Millennium-trilogin. Och det ska läsare av genren kriminalromaner vara glada över. Om hans plötsliga död bidragit till uppmärksamheten kring hans kritikerrosade debut, Män som hatar kvinnor, är svårt att avgöra, säkert har det […][...]

En kinesisk psykoanalytiker bosatt i Frankrike och med en viss dragning åt fotfetischism får veta att hans ungdomskärlek fängslats i hemlandet. Han kastar sig dit för att försöka hitta en oskuld att muta den korrupte och mahjonggalne domare Di med. Det är kanske inte en intrig man stöter på varje dag. Jag skulle våga påstå […][...]

It was difficult to know where we were headed now. The conversation was branching off in several directions at once, and my instincts were beginning to fail me. Med det där stycket tror jag Auster ofrivilligt sätter fingret på svagheten med sin nya roman. Jo, Paul Auster är en av de största nu levande författarna. […][...]