De lata grekerna har levt över sina tillgångar, och nu får de betala priset. Förklaringarna var skamlöst stereotypa när skuldkrisen briserade i Grekland 2010. Grekerna plockade ut 13, 14 eller till och med 18 månadslöner, de fick bonusar för att komma till jobbet i tid och för att tvätta händerna, rapporterade europeiska tidningar. De tog […][...]

Visst hade jag hört talas om den stora försvarsstriden 1912-1914 och om demonstrationen, kallad Bondetåget, som samlade över 30 000 bönder, som ville ha ett förstärkt försvar, men jag kände till väldigt få detaljer kring dessa händelser. Detta ville jag råda bot på, av det förflutna kan man lära sig enormt mycket, och dessutom kan […][...]

Bränn biblioteken är brinnande het, det känns som om den skrevs i förmiddags och att läsaren fått den i sin hand samma eftermiddag. Romanen tar upp allt det som aktuellt precis just nu: pk eller inte pk, hen, Fremskrittspartiet, privatiseringen, det politiska klimatet och så vidare. Det är en ironisering över idag, över våra stora […][...]

Det finns några rader ur kvartetten i musikalen Chess som gärna krafsar runt i mitt bakhuvud när media rapporterar kring den senaste händelseutvecklingen i Ukraina: ”som vi nu ser förvandlas till ett slagfält för/ det kalla krigets retorik/ en ockuperad zon”. Nog känns det lite just som ”kalla krigets retorik” när journalister försöker att lättöverskådligt […][...]

Står vi på vågen står vi inte på barrikaderna. Så står det på baksidan av Julia Skotts Kroppspanik. Det uttrycket kan (till viss del) sammanfatta hela boken. Genom att genomskåda ett samhälle styrt av kropps-, vikt- och matfixering så till den grad att det blir en sorts panik försöker Skott få oss, samhällets invånare, att […][...]

Under ett drygt år skriver vännerna Lundberg och Enander brev till varandra. Det är betraktelser över tidens tillstånd, litteratur och klass. Det är en bok som sjuder och bubblar av vrede och ilska. Vanmakt och frågan om vad en människa egentligen är värd när allt tas ifrån henne? En text som böljar fram och tillbaka […][...]

Det finns ett replikskifte, eller egentligen ett ständigt pågående gräl som sträcker sig genom och bortom hela den visserligen kortlivade Aaron Sorkin-serien Studio 60 on the Sunset Strip. Matt och Harriet är seriens star-crossed lovers, fullkomligt galna i varandra och fullkomligt oförenliga: han Hollywood-liberal, hon uppfostrad inom den kristna högern. Fast hon sällan försvarar inskränkt […][...]

Många svenskar känner numera till Ogadenprovinsen i Etiopien som det område där de båda svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye greps. Kanske också att området har något med Lundin Petroleum och utrikesminister Carl Bildt att göra. Bakgrunden, om oljebolagens intressen och eventuella inblandning i krigshandlingar – mord, tvångsförflyttningar, systematiska våldtäkter och brännande av byar […][...]

Om man gjorde ett sådant där Mannen på gatan-reportage och frågade folk vad de tänker på när de hör ordet ”statistik” så skulle förmodligen ganska få svara ”humor”. Åtminstone om de aldrig stött på Tobias Boströms form av statistik. På Nöjesguidens hemsida har Boström tydligen kommenterat nyhetsflödet sedan ett par år tillbaka och i Statistik […][...]

Två platser: Årsta i Stockholm och Dala-Floda i Dalarna. Två tider: Å ena sidan den ständigt framrusande, gårdagens nyheter, redan historia. Kanske rusande mot vår undergång, kanske inte. Å andra sidan den cykliska, eviga tiden, där barn och kattungar föds, poeter dör, men allting rullar vidare. Snön smälter, växter och djurungar tittar fram. Varje ny […][...]