1. Tyska seminarier Tyckte innan mässan att det var lite synd att inte fler kända tyskspråkiga författare skulle delta. Det tycker jag inte längre. Jätteroligt var det att lyssna till alla de unga, för mig okända författarna som talade om bland annat brott, det förflutna, verkligheten, språket, serier och familjen. Mest intressant blev det när […][...]

Det finns som vanligt många intressanta seminariepunkter och monterprogram på årets bokmässa och jag tänkte tipsa om några av dem så här dagen innan kalaset drar igång. Det som presenteras i den här krönikan är bara ett axplock av allt kan man göra på mässan. Därför får ni också ett gäng länkar till höger så […][...]

Nånting har hänt. Länge har det varit lätt att få intrycket att svenska förlag glömt av den där stora klumpen söder om Danmark. Tyskland har varit en exportmarknad som gladeligen svalt både Astrid Lindgren och Liza Marklund, och visst håller alla med om att Mann, Hesse och Kafka var helt OK, men läser någon egentligen […][...]

…och närhelst jag gav en av mina nyskrivna dikter till EJ att läsa under vår första tid började han skratta, det var ett tecken på att han tyckte om den och det blev en sporre för mig och närhelst jag visade honom en färdig dikt läste han den och började skratta – det var underligt, […][...]

När jag för ett drygt år sedan åkte till New York var jag med om något absurt. Precis nylandad på JFK stoppades jag i tullen och ombads fylla i ett papper. Jag trodde inte mina ögon: där stod frågor som ”har du under de senaste tio åren varit med och utfört något folkmord?” och ”kommer […][...]

Nog är det relevant som C-M Edenborg skriver i sitt efterord till Felix Saltens (1869–1945) Josefine Mutzenbacher, att den kan läsas som anti-freudiansk. Berättelsen kräver överhuvudtaget ett fördjupande ord. Efter ett framgångsrikt liv som prostituerad sitter Josefine Mutzenbacher och nedtecknar sin uppväxt i arbetarklassens Wien under 1860-talet. Det handlar i princip uteslutande om sex: incest, […][...]

I begynnelsen skapade Gud människan till sin avbild av en klump lera och blåste liv i henne med ett ord. Det står i en bok. Om du inte är Gud men väl en helig man av Guds utvalda folk kan du skapa en avbild av dig själv av en klump lera och blåsa liv i […][...]

När man läser Michael får man intryck av att författaren har suttit och zappat mellan tevekanaler och skrivit ner vad hon sett. Problemet är bara att boken är skriven 1972, långt innan man i dagens mening kunde zappa mellan tevekanaler. Det finns mycket som förebådar framtiden i Michael, eller rättare sagt, det finns mycket som […][...]

Det är märkligt när man möter vad som ska vara ett av en viss plats och en viss tids mest ansedda författarskap och upplever det som, om än kanske inte rakt igenom uselt, så i alla fall långt under medelmåttigt. Om österrikiske Thomas Bernhard (1931 – 1989) anförs bara på omslaget till romanen Skogshuggning att […][...]

Hej Lotta. Jag sitter på tåget nu och är framme runt tio. Försöker roa mig med Jelinek. Hon är lite seg, men vad gör man på tåg. Syns sen. Det sms:et skickade jag i fredags och så löd då omdömet. Det var i början av läsningen, där Kurt Janisch och hans omvärld introduceras. Han är […][...]