Den dagen Jan i Skrolycka får sin nyfödda dotter lagd i famnen börjar hans hjärta att klappa som aldrig förr. Den fattige dagsverkaren döper flickan efter solen och som en planet kretsar hans tillvaro endast kring henne. När dottern så är arton år hotas familjen av vräkning om de inte ordnar fram två hundra riksdaler […][...]

Ibland kan man få frågan, särskilt som svensklärare om nyttoaspekten i att läsa litteraturhistoria. Varför inte enbart studera det hederliga historieämnet? Det starka motargumentet går att ta del av i Att besegra fru J. För att skapa sig en bild av de många klassresenärer, som startade sin resa i och med 30-talets välfärdsbygge – samt […][...]

Den ser verkligen ut som alla fördomar om akademiska tegelstenar man kan ha. Kanske lite snyggare och definitivt bättre korrekturläst, men herregud, bara innehållsförteckningen tar upp nio sidor. Låt dig nu på intet sätt avskräckas av det. Det här är både viktigt och kul. De flesta nutida läsare associerar förmodligen begreppet arbetarlitteratur till 1930- och […][...]

Hela den här debatten runt litteraturkanon börjar anta rent parodiska proportioner. Alltså, i grund och botten pekar den på ett väldigt viktigt problem: med allt mindre litteraturundervisning i skolorna – hur får man ungarna att läsa? Tydligen genom att sätta Strindberg och Heidenstam i händerna på dem, enligt folkpartiet. Den förutsägbara (och inte helt felaktiga) […][...]

Tar man några steg bakåt i litteraturhistorien blir det lätt ont om kvinnliga författare. Måste det vara så? Vem är det egentligen som bestämmer vad som är en klassiker? Ella har pratat med Moa Holmqvist på Rosenlarv – ett förlag med uttalad avsikt att ifrågasätta kanon – om topplistor, Strindberg, mansdominans och alternativ. EA: Varför […][...]

Ja, kom i alla fall inte och försök slå i mig att det var bättre förr. Jag ser mig omkring i min trivsamma medelklasstillvaro med alla mina prylar, mina möjligheter och planer, min relativt sett nästan oförskämda trygghet. Och jag är så jäkla tacksam att jag inte lever för hundra år sedan, eller direkt någon […][...]

Vackra bilder av prunkande trädgårdar, enstaka liljor eller ursprungliga skisser av trädgårdsmästaren eller mästarinnan själv och foton från tiden då det begav sig. Allt blandas i Erik Jansons Somrars fröjd och ger tillsammans med den intressanta texten upplevelsen av levande trädgårdar. Trädgårdar som har planerats, vårdats, rensats och kantklippts (eller medvetet låtits bli att kantklippas) […][...]

Inom den svenska 1900-talslitteraturen märks fram för allt två trender, en inom prosa och en inom poesi. Till den poetiska trenden hör poeter som Dan Andersson och Nils Ferlin. Deras poesi kan generaliseras som sångvänlig och deras dikter har som bekant tonsatts, även av dem själva. Det kan vara relevant att i detta sammanhang nämna […][...]